Anna Magnusson

Anna Magnusson has 1192 articles published.

Nora entreprenad AB – Alltid med kvalitetsgaranti –

Nora entreprenad

Nora Entreprenad AB tillhanda håller de flesta tjänster inom mark och anläggning. Med gedigen erfarenhet utför NEAB alltid proffesionella arbeten och lämnar alltid kvalitetsgaranti.

– Dränering

– Husgrunder

– Plattsättning

– Vägjusteringar

 

Kontakta Jimmy Magnusson för mer information. Vi lämnar offerter utan kostnad på mindre och större entreprenader.

Jimmy Magnusson 070- 689 98 18, noraentreprenad@telia.com

 

Minihyvel

 

 

Marie bjuder på ”bakom flik 2”

BLOGG. Bakom flik 2 är välkänt för de som flitigt läser Maries blogg. Idag bjuder hon på nya roliga bilder. Och som sagt…. samlandet fortsätter. 

marie-blogg-tisdag

Bakom flik 2

 

SpeedigtTillfrisknande

 

Google Translates trubbiga ande svävar över hela texten, men sen bar det utför till och med därifrån när skribenten inte kunde få ur sig ordet ”snabbt” – eller ska man luta sig mot gammal hederlig knarkarslang och tänka sig att han på något sätt önskar gentlemannen ett tillfrisknande med amfetamin? En vänlig redigerare valde hur som helst att lyfta textens mesta koko-ord genom att göra en distinkt mellanrubrik av det.

 

Zlatan kvast

 

Även kan man tänka sig att det handlar om en rak översättning, men jag konstaterar bara utan att ta ställning till sanningshalten i utsagan att detta är ett underbart uttryck. Kort och koncist utan att vara alltför vulgärt och med mycket lite utrymme för tolkning. ”Dum som en kvast.”. Varken mer eller mindre.

 

ToveLoHudfull

Här vet jag inte riktigt vad som har hänt, men det verkar som om orden ”lättklädd” och ”naken” har kommit bort eller så.

 

LeifGWMontage

 

Jag förstår att dom måste ha med den där texten som default, men … trots allt kanske dom inte måste det för att man ska förstå att detta inte är Leif GW Persson precis exakt så som Leif GW Persson ser ut.

 

KarlJohan

 

Vi fortsätter med en till på samma tema, så att säga, även om jag tror att man egentligen inte får vara elak mot spåtanter utifrån samma logik som säger att man inte får slå dom som är mindre och har glasögon. Detta sagt: det kanske inte är ett högoktanigt bevis för att man har Gåvan att man tänker på Oslo och ”få upp” namnet Karl Johan?

 

Limoncello

 

Det är naturligtvis en läggningssak, men jag tycker att varningstexten gör denna pralin mycket mer dekadent och oemotståndligt lockande. Har ni en med gluten, knark och kolhydrater också så tror jag att jag provar.

 

barbie

 

Så sant som det är sagt. Även riktigt slarviga och/eller närsynta får understundom korrekturläsa sannolikt ganska dyra annonser.

 

lets dance

 

… för att-e … för att-e … för att Lisa som har skrivit en sms-insändare till DN verkligen tycker det.

 

MentalaPygmeer

 

Återigen, utan att diskutera bakgrund och sakfråga: jag har bott norr om Stockholm i 16 år och träffat folk från jordens alla hörn men aldrig aldrig nån pygme och så visar det sig att det finns massor av dom på Danderyds gymnasium …?

 

beer är livet

 

Öl är fantastiskt gott och väldigt intressant. Om det inte vore för skrumplevern och kalorierna och för att det är praktiskt att vara nykter ibland skulle jag dricka öl varje dag. Detta sagt har jag aldrig haft lust att gå åstad och spontant uppteckna detta i en gångtunnel.

 

Samlandet fortsätter.

 

MARIE CARLSSON

Liljebaggar irriterar Anette

BLOGG. Nu är det nedräkning på Rosengården. Ny meny med rostema har skapats och idag bjuder Anette på en liten tjuvtitt på skapelserna. Det riktigt vattnas i munnen. Läs bloggen och titta på bilderna här nedan.

Anetteblogg

Nu börjar pirret i magen.

Nästa fredag brakar det loss! Jag har köpt en ny fin kyldisk till Roserian som vi alla går och beundrar dagligen. Tänder och släcker lamporna och föreställer oss hur det ska se ut när den är fylld med matiga mackor och bakverk.rosenäppelpaj

Mer rostema än vanligt kommer det att bli. Äppelpaj som ser ut som en ros! Vad sägs om den? Eller kladdkaka i form med pudrad rosschablon på? Eller rosengrotta? Rosengårdare (smörgås med ost, melon, skinka, ägg och räkor) och rosenkorgar (brödportion).  Ja, ni hör hur vi har spånat.

I trädgården har den förskräckliga liljebaggen med värmen börjat dyka upp. Knallröd på ovansidan så att inte en enda fågel (höns undantaget) törs äta dom. Listiga som få, närmar man sig så släpper dom ner sig med ryggen mot marken och den svarta magen upp, omöjliga att se!

Jag kan inte på något sätt begripa vad de har för funktion i näringskedjan när man inte har höns. Eftersom jag samlar på liljor (också) så är det omöligt att gå runt och klämma sönder alla liljebaggar man ser (syns på hålen först – de är duktiga att gömma sig). När det gäller bekämpning av liljebaggar så använder jag tyvärr ett miljöovänligt granulat, Myrr. Trots att jag är emot kemikaliska medel i trädgården. Det är effektivt och jag har en besöksträdgård som jag vill ska se fin ut utan liljebaggarnas bebisavföring på bladen, det som finns kvar när de ätit sig mätta. Jag lägger handen över liljan så att de släpper ner sig till marken, då strör jag Myrr runt.  Nog sagt om detta.persikoblom

Trevligare är att båda mina persikoträd har börjat blomma. Nu får vi ligga i med pollineringen så att det blir några persikor. Jag har två sorter, Riga och Frost. Båda ger goda frukter. Det är en lycka att äta solvarma persikor i augusti. Och i växthuset kommer det massor av fikonbebisar, hundratals kan vi äta under sensommaren. Visst är det gott att leva.

Rosenhälsningar Anette

fikonbebisar

 

Marie älskar tjejgymmet

BLOGG. På bloggaren Maries gym finns en tjejavdelning där herrar inte är välkomna. Marie förvånas nu av att hon gillar att vara där och träna. Läs bloggen här.

marie-blogg-tisdag

 Angående spaltisten, gymmandet och könssegregationen

Jag har egentligen ingen aning om varför jag skriver det här. Jag antar att orsaken är delvis bikt, delvis en önskan om praktiska råd och möjligen någon enklare psykologisk analys av mig utifall att någon sakkunnig läser detta. Inte sällan överraskar jag mig på ett sätt som ger mig en smygande känsla av att jag själv är den av mina närstående, om ni förstår hur jag menar, som jag minst begriper.

 

Ni har säkert läst något – artikel, insändare, Facebookinlägg – om hur simhallen i Botkyrka planerar att utöka de tider då badet bara är öppet för kvinnor, alltså då pojkar och män inte har tillträde. Det är den nyheten som är upprinnelsen till dagens reflektion, men (och nu är jag sugen på något så förnuftsvidrigt som kursiv + versal + understrykning) det är i-n-t-e badet i Botkyrka, eller religion, eller Miljöpartiet, eller burkinis, eller överhuvudtaget en enda aspekt av denna konkreta fråga som jag skriver om (och ser med detta sagt med blandade känslor fram mot att likväl tillskrivas åsikter i ämnet, för så går det gärna i TLDR-samtiden*.)

 

Vad jag har funderat på de senaste dagarna är tjejavdelningen på mitt gym och det faktum att jag älskar den.

 

Det har alltså öppnat ett nytt gym ett stenkast från där vi bor, och det har något som inte har funnits på något annat gym som jag har tränat på: en avdelning speciellt för tjejer, utrustad med separat passerkort. Det är en miniversion av gymmet: ett par löpband, ett par crosstrainers, en uppsättning standardmaskiner, lite fria vikter – och inga karlar. Jag gick in där första gången för att det var mindre folk där men sen dess har jag aldrig gått ut, så att säga.

 

Det är nu det börjar bli komplicerat och, antar jag, Psykologiskt. Jag förstår inte varför jag älskar tjejgymmet. Jag har inget som helst emot män i allmänhet; om något är mitt problem det rakt motsatta. Jag har aldrig känt mig uttittad och bedömd, om man nu tänker så, i en träningslokal (antagligen är jag för gammal, för ilsksint eller för totalt ouppmärksam för att notera om det händer). Jag är patetiskt fåfäng i vardagen men har av oklar anledning inget behov alls att kanalisera det när jag tränar — jag har ett sjukt praktiskt hårband köpt på H&M:s barnavdelning och en urtvättad Bazinga-tröja som min vittnesbörd — så det har alltså inget att göra med den hjärntvättade heterosexuella samtidskvinnan som plötsligt Slipper Behaga. Jag har inga som helst religiösa dubier om nånting och jag är inte pryd ens på ett sekulärt sätt, snarare tvärtom, som Putte Kock sa om att kasta yxan i sjön.

 

Alltså: varför är jag ändå av nån anledning så mycket lugnare och mer tillfreds i tjejgymmet att jag inte av fri vilja kommer att återvända till det blandade? ”Inte en jäkla aning” är min kärnfulla sammanfattning efter oförsvarligt mycket analys.

 

Jag är inte alls stolt över den här känslan. Den är 100 % pinsam. Det känns som att jag borde träna i den blandade avdelningen bara för att det _är_ fel att separera könen och för att jag inte tror att något gott kommer från den inställningen. Men tjejavdelningen finns. Och jag tycker att den är toppen. Och det är där jag hänger.

 

Gymmet har en förslagslåda också, och dom anslår frågor och svar en gång i veckan. För lite sen vad det någon som klagade på att man trots allt behöver gå igenom blandade gymmet från damernas omklädningsrum för att komma till tjejgymmet. Så borde det inte vara, menade frågaren. Så måste det trots allt vara på grund av lokalen, svarade gymmet. Det är inte svårt att tycka att det är en märklig fråga (och med det menar jag lite slarvigt att de tjejer som tränar med huvudet täckt ofta tränar med långärmat och långbent även på tjejgymmet, och hur kan det då vara komplicerat att passera en könsblandad miljö) … men – och detta är ett Tony Irvingskt jätte-”men” med tryck på alla tre bokstäverna – det är strängt taget inte märkligare än min känsla av att jag trivs bättre på tjejgymmet. Det är subjektivt, det är känslomässigt, det är hur man än ser det inte riktigt schysst mot karlar.

 

Fullt medveten om att jag nu har klippt ner en frodig och grönskande kämpahög jättefråga med förgreningar in i tvåhundrafjorton universitetsdiscipliner, politiska tankebanor och religiösa hårklyverier till en liten löjlig vardagsboll av buxbom summerar jag nu texten för den som inte riktigt orkade läsa den: ”Jag gillar att träna på en könssegregerad avdelning på gymmet. Jag förstår fan inte varför. Vad är det för fel på mig och vad ska jag göra?”

 

*Too Long, Didn’t Read

MARIE CARLSSON 

 

 

Vattnet porlar igen hos Anette

BLOGG. Det började som en födelsedagsönskan 2010 och slutade med en porlande bäck i Anettes trädgård. Nu är hela bäcken renoverad och nu brusar vattnet igen.

Anetteblogg

Anettes födelsedagspresent för andra gången

Så var då 70-årsdagen avklarad. Jag hade önskat mig kalas och det vill jag lova att jag fick. Min underbara barnaskara hade planerat fester som för en drottning i dagarna tre!

Annars är det oftast något till trädgården jag brukar få i födelsedagspresent. ~2010 byggde man om vägen ovanför oss och gjorde en gång- och cykelväg ut till Karlslunds kyrkogård. Vägen höjdes därmed nästan en meter. Vår slänt fylldes med sprängsten och blev väldigt ful.

Hur åtgärda? Då kom jag på idén att önska mig en fors i födelsedagspresent 2011. Allt som hade med vattenlek att göra attraherade min kära gubbe alldeles väldigt mycket, så jag tror att de sista gästerna knappast hade hunnit hem innan han började forsjobbet. Vi hade ju redan en ganska stor damm, så det handlade om att förbinda den blivande forsen med dammen eftersom det skulle vara samma vatten som cirkulerade.

Så snart fors och bäck var markerade blev det ett brobygge, något de anställda tyckte var kul att bygga en bro över ingenting! Så klart, man behöver ju en liten damm till! Kanske ett vattenhjul också. Idéerna flödade! Men fortfarande inget vatten till forsen. Äntligen kom dammduk på plats och dags att testa pumpar och vattenflöde. Aj, aj, aj, pumpen vi hade räckte inte till, det blev att bygga ett pumphus för att få plats med en ny och större pump. (det började nu bli en ganska dyr födelsedagspresent).

Men så äntligen kunde min fors köra igång sommaren 2011. Hela sommaren fungerade allt precis som det skulle……….men……till hösten så hade det hänt något. En morgon när vi vaknade så var dammen tömd! FASA! Vi fyllde dammen med vatten igen vilket tar nästan en vecka, den rymmer många kubikmeter. Men vi stängde av forsen. Ända sedan dess har vi sökt var läckan finns. Dammdukar har bytts mellan dammarna, all sten har plockats bort och lagts tillbaka. Fortsatt läckage! VAR! NU har mina duktiga gubbar hittat läckaget! Det var betongen i själva forsen som spruckit.

Det är nu åtgärdat och till 1 maj när jag öppnar igen så kommer forsen att porla. Vilken bra födelsedagspresent, för andra gången!

Rosenhälsningar Anette

Annete-fors-1 Anette-fors-8 Anette-fors-7 Anette-fors-6 Anette-Fors-5 Anette-fors-4 Anette-Fors-3 Anette-fors-2

Mandarinand långväga gäst i Nora

Mandarinand

NORA. Nu på morgonen kunde de som promenerar längs Hagbyån se den ovanliga fågeln Mandarinand.

Den ovanliga fågeln Mandrinand är på visit i Nora. I hagbyån vid bandyplan såg en observant motionär den färgglad fågeln på tisdagsmorgonen. Mandarinanden är ursprungligen  från Östasien men har skådats både i Sverige och Europa regelbundet.

Marie lägger glasögonen på hyllan

BLOGG. För Marie har en ny värld tydligen öppnats sig. Bloggaren kommer nu att dröja sig kvar vid anslagstavlor och reklamskyltar för att läsa budkapen. Och tummen….. vad har hänt med den. Läs Bloggen här.

marie-blogg-tisdag

Angående avläggandet av ett par goggles och att se ut mer som en idiot än vanligt

Det finns sannolikt ganska många som är ganska glada över att dom slipper hänga med mig om dagarna (jag är rätt näsvis och skrattar ofta för högt och har även i övrigt, även om jag inte själv vill påpeka alla, en rad lyten). Just denna dag är faktiskt alla som inte behöver vara med mig att gratulera. Själva min personlighet är såvitt jag kan bedöma varken bättre eller sämre än normalt, men jag beter mig som en idiot och ser följaktligen också ut som en sådan.

Idag gör jag min första seriösa dag som kontaktlinsbärare. Jag har dragit på beslutet ett tag, för jag har i grund och botten inget emot mina goggles. Dels tycker jag att det rent allmänt är snyggt med glasögon (Eva Mendes med brillor! Gregory Peck i ”To Kill a Mockingbird”!), dels är jag rätt nöjd med mina nuvarande bågar. Vid två tillfällen i livet avskyr jag dom likväl: när jag tränar och när det regnar. Sammantaget inträffar dessa båda lite för ofta för att jag ska vara helt bekväm med det med tanke på att jag inte ser ett skit utan brillor, i alla fall inte om man kräver någon sorts precisionsnivå (jag ser en bil på tio meters avstånd men inte nummerplåten).

LillaE var väldigt tydlig när jag började prata om detta med linser.

–   Du är fin både med och utan glasögon, men om du skaffar kontaktlinser, då är jag inte ditt barn längre, sa hon allvarligt.

Jag fick inte riktigt rätsida på det trots ett antal följdfrågor, men kamraten P (jag dryftade detta med många) hittade kruxet: LillaE har antagligen sett nån på tv eller så med orm- eller kattögon eller nåt, och så har jag sagt att ”det är kontaktlinser som gör att det ser ut sådär”. När den polletten trillade ner vågade jag boka tid hos optikern; jag visste nästan helt säkert att jag inte ville ha ormlinser.

Och nu har jag kontaktlinser, tjolahopp. Och jag fattar själv hur förjävla lattjo jag ser ut. Tänk ”precis nynedsläppt alien, för första gången på jordytan, sannolikt även för första gången i den aktuella kroppen”. Linserna är progressiva precis som mina goggles, men ögonen ställer om sig på ett annat sätt. Effekten är intressant, för att inte tala om hur intressant den torde se ut utifrån.

”Titta, en VÄGSKYLT … nu ska vi se … vad står det … STORGATAN, ja. Det vet jag i och för sig eftersom jag har bott här i tolv år, men i alla fall. STORGATAN. Och titta telefonen! Jag kan LÄSA sms:et, helt utan problem! Jag kan hålla luren … lite längre BORT … och lite NÄRMARE. Men kolla min tumme då, vad SKARP den är … även om jag håller den precis framför näsan, ja. Fantastiskt! Och så Storgatan igen, STOR-GA-TAN, har man sett på fan, det blir tydligt nästan så fort jag flyttar blicken. Och så tummen igen, då … jag måste nog förresten stanna och lusläsa samtliga affischer på anslagstavlan vid färgaffären, allt från Syndikalisternas upprop via kyrkokörens uppträdande sistlidna advent och det nya hunddagiset. HUNDDAGISET. Det är faktiskt lika skarpt när jag går tre steg bakåt … snart är det skarpt … och så SYNDIKALISTERNA …”

Lägg till detta att jag med jämna mellanrum fantompetar mig på snoken, alltså petar upp glasögona som jag inte har på mig, och ni förstår vad jag pratar om.

LillaE har i alla fall inte förskjutit mig än och det är huvudsaken. Hon studerar med stort intresse när jag pillrar de infernaliskt osynliga små spektaklen i ögonen: jag kan tillägga att det inte underlättar att ha konstgjorda a) naglar b) ögonfransar vid denna manöver, men jag tror att det på sikt kommer att öva upp min finmotorik till oanad kapacitet, och det sutte inte ivägen – vilket det artificiella onekligen gör, men fåfänga är nu en gång för alla ett av mina övriga lyten.

Jag kommer att vänja mig, det har optikern sagt. Men jag tror att jag måste sluta bete mig innan jag vänjer mig, om man säger.

MARIE CARLSSON

Sundhetsbolaget för företaget och människan

Sundhetsbolaget

NORA. På bryggeriområdet i Nora flyttade det in ett nytt företag i januari och på lördagen hade Sundhetsbolaget invigning.

– Det känns jättespännande, säger RosMarie Lundqvist.

Makarna Johan och RosMarie Lundqvist driver sedan några månader tillbaka Sundhetsbolaget. Företaget är uppdelat på två delar men som tangerar varandra. Johan som är läkare fokuserar på kroppen och då med även en inriktning mot idrott och skador. Rosmarie jobbar mot näringslivet och vill att företag ska utvecklas och vara sunda. Nu ser de fram emot en vår med full fart i lokalen på Bryggeriet i Nora.

– Vi kommer att ha mottagningen öppen en dag i veckan, säger Johan och visar runt i den nyrustade lokalen.

Johan hjälper den som önskar göra en hälsokontroll eller behöver ett intyg för till exempel körkort. Eftersom Johan själv är en motionär så fastnade han för medicin och skador kring idrottande. Han vill hjälpa hitta orsaken till smärta och hjälpa människor tillbaka till motionerandet. Här finns den utrustning som behövs för att bedöma idrottsskador och hitta en väg tillbaka för både elitidrottaren som motionären.

– Man ska kunna vara aktiv som man vill vara aktiv, säger Johan.

Rosmarie jobbar med företagsutveckling och organisationsfrågor. Hon driver sedan snart två år tillbaka Quality for You som nu flyttar in i det gemensamma bolaget Sundhetsbolaget.

– Jag jobbar mycket med arbetsmiljöfrågor och att skapa bra arbetsmiljöer, berättar RosMarie.

Tillsammans hoppas de kunna utveckla Sundhetsbolaget under åren som kommer eftersom de olika verksamheterna har många beröringspunkter.

– Jag jobbar med sunda företag och Johan jobbar med sunda människor, säger RosMarie Lundqvist.

 

Vårstädning och blommande stjärnmagnolia

BLOGG. Nu börjar det hända saker i Anettes enorma trädgård. Dofterna sprider sig sakta men även djuren börjar röra på sig, både på gott och ont. Läs Anettes blogg här.

Anetteblogg

Äntligen…

Äntligen börjar det hända saker i trädgården.

Vårstädningen är på gång, och det går raskt undan vill jag säga. Inte mindre än fem rediga karlar jobbar för fullt och komposthögen växer för varje dag.Magnolia-Rose-24i

Inne i växthuset blommar den rosafärgade stjärnmagnolian som jag köpte på Örebromässan för ett par veckor sedan, men ute i trädgården, i den vita rabatten, är det inte långt kvar till den vita stjärnmagnolian börjar blomma. Den har vi alltid inlindad i paket över vintern och idag åkte överrocken av. Vi paketerar den inte för kylans skull utan för de synnerligen otrevliga, ständigt hungria men oerhört vackra rådjurens skull. Deras läppar sluter sig runt knopparna och knipsar till och så får man vänta på blomningen till nästa år. Suck! Jag berättar en annan gång vilka vapen jag använder till alla marodörer i trädgården.

Idag blev också stora dammen isfri, vilket är ovanligt sent. Paddorna kom genast igång med äggläggningen och här och där i dammkanten och i ekan (som är en våtbädd) är det stora sjok med den geléiga massan.Tibast-24i

När jag stod där vid dammen och dagdrömde en stund så kom en helt underbar doft genom luften. Jag har faktiskt inte tänkt på det tidigare, men å så gott den alldelses vanliga rosa tibasten doftar.

Min rara granne Martin (Lilla Trädgården) hjälper mig ganska mycket. (TACK!)  Just nu planterar han delar av en tujahäck runt Rosengårdens Krydd- och Kålgård.

Vi själva har sticklingsförökat ganska mycket tuja, det är ~350 meter som ska planteras, så 1/3 blir vuxna tujor och 2/3 blir fjolårssticklingar.Det är jätteroligt att sticklingsföröka växter, och tänk så billigt det är – helt fritt!Häckplantering-24i

Nästa vecka ska vi börja med ”finliret” i de nystädade rabatterna. Då binder vi upp och beskär rosor. De skurna grenarna blir sticklingar. Vi har en plan att kunna få ihop 1000 försäljningsplantor till nästa år, så det är till att börja sticka nu!  En trädgård på våren tillhör livets underverk!

Rosenhälsningar Anette

1 2 3 120
Gå till Toppen