Reflektioner från lasternas Tallinn

BLOGG. Marie har varit på minisemster och använt kameran flitigt. Men det är inga vanliga bilder på turistattraktioner. Läs bloggen här.

Reflektioner från lasternas Tallinn

Jag är inte alls en sån som måste invänta Den Allra Vackraste Solnedgången innan jag rycker fram kameran (som alla fortfarande säger trots att alla utom Lennart Nilsson menar ”telefonen”). Tvärtom är jag en nitisk förevigare av allmänt trams.

Ibland, som när jag begrundar bilderna jag snapshottade under helgens minisemester i Tallinn, undrar jag dock en smula över om det verkligen är värdigt en drygt fyrtioårig hederlig skattebetalare etc. att tycka att det är roligt som jag tycker är roligt.

Av alla mått som finns, typ en drittel smör och en skäppa råg, är en ”tax” brännvin kanske det skojigaste som finns (även om det förstås också är något lätt dystert över sprithantering som ser ut på det sättet). Såna långsmala lådor med handtag uppepå kallas ”mäyräkoira” (tax) på finska. Det här fabrikatet heter uppenbarligen helt praktiskt ”Taxi” — jag hoppas att det anspelar på ordet för tax på estniska och inte på att drycken med fördel skulle förtäras av droskförare.

Jag vet att det är en etablerad term som det inte är nåt fel på i sig, men jag kan inte komma förbi att det är nåt intressant med att betrakta vin som något man lånar.

Apropå ovanstående – detta är damtoaletten på medeltidsrestaurangen Olde Hansa. Det fiffiga är att den är totalt maskerad som en torrklosett: alla rör och allt porslin är inbyggt och dolt i trä och sten, och tvättfatet är en kopparpanna. Jag har hört två amerikanska pensionärstanter i djup dispyt med personalen: ”But haven’t you got a normal bathroom?” ”But this isa normal bathroom!” En sånt här ska jag ha så fort jag får råd.

Innanför detta fönster finns såvitt jag kan begripa ett dominikanerkloster med en klosterkyrka. Det är i sig inte så intressant som det faktum att den ligger på en liten bakgata precis exakt mitt emot nedanstående etablissemang.

…  som ser ut att vilja hålla en låg profil men där skylten ovanför dörren är den internationella symbolen för ”Detta är i alla fall inte ett kloster”. Jag vet inte om det är praktiskt, opassande eller bara en enastående slump. Men det är roligt att ta kort, det är det.

MARIE CARLSSON