Debatt: Vårdcentraler och operationsfabriker – styrda från Örebro

INSÄNDARE/DEBATT. Insändarskribenten Ingvar Eriksson har tidigare debatterat för tre fullvärdiga akutsjukhus och två förlossningskliniker i länet. Nu menar Eriksson att problemet stavas länskliniker. Läs Ingvar Erikssons debattinlägg här.

Nu är det dags för regionstyrelsen att rensa bland demokratiförnekare

I augusti i år beslutade Hälso- och Sjukvårdsnämnden att skyndsamt öppna förlossningsavdelningen i Karlskoga.

I Karlskoga Tidning och Karlskogakuriren den 17 december skriver Hälso- och sjukvårdsdirektör Jonas Claesson, Ewald Ornstein och Gill Kullberg att de struntar i det. Fast med andra ord förstås, bl.a. att det är omöjligt med hänsyn till nya krav, bristande patientsäkerhet och bristen på kompetent personal.

Sanningen är den att det fanns kompetent personal som med olika medel ”tvingats” bort med förflyttningar och hopplösa arbetssituationer.

Patientsäkerheten var innan stängning uppfylld på Karlskoga BB liksom på många andra förlossningar i Sverige med samma förhållanden. Det handlar om en centraliseringsideologi där länsklinikchefer vill ha full kontroll och all på USÖ. Dessutom hade BB i Karlskoga bättre renommé än BB i Örebro.

I själva verket har de ovan nämnda, genom dålig personalpolitik, motverkat en öppning. De ligger också bakom förslaget att förmå Hälso- och Sjukvårdsnämnden att kraftigt dra in på jourverksamheten, vilket också omöjliggör förlossning och akutmottagning dygnet runt på andra platser än Örebro.

Man har också inlett en flytt av material får Karlskoga förlossning till Örebro, en ren plundring.

Det hela ingår i en strategi att omvandla Karlskoga (och Lindesbergs) lasarett till specialiserade vårdcentraler och operationsfabriker, styrda från Örebro.

Det är den VERKLIGA orsaken till nedläggningen av förlossningen och begränsningarna på akutmottagningarna.

Verktyget stavas länskliniker.

Med den delegeringsordning administrationen lagt fram för beslut, och som regionstyrelsen antagit, har de/ni lagt ALL makt i händerna på regiondirektör Rickard Simonsson och hälso- och sjukvårdsdirektören Jonas Claesson.

Det är såklart INTE acceptabelt ur demokratisk synpunkt.

Politiken har satt sig själv i en svår knipa där införandet av länskliniker 2015 har inneburit att administrationen har blivit som en drake där husse (regionpolitiker) får gå i ledband. ALLA beslut av vikt fattas dessutom centralt i Örebro.

Detta blir tydligt när man ser att de politiska besluten (tillika vallöften) att ha tre akutsjukhus och två förlossningar i länet fullständigt negligeras av tjänstemannaorganisationen.

Så länge delegeringsordningen och länsklinikerna finns kvar, blir beslut i regionstyrelsen och i nämnder och regionfullmäktige att jämföra med Don Quijote och hans kamp mot väderkvarnar.

Om ni valda politiker i regionen inte lyckas leva upp till era löften eller beslut, kommer ni av chefstjänstemän och väljare att upplevas som meningslösa nickedockor som håller på med inbördes beundran och välformulerade tankar. Ni blir ändå överkörda i beslutsfrågor.

För att bringa ordning i den sönderfallande sjukvården måste regionstyrelsen snarast lägga fram förslag för regionfullmäktige att upphäva (eller förändra) länsklinikreformen så att varje lasarett äger sin egen agenda.

Dessutom bör delegeringsordningen förändras och regionstyrelsen sätta tummen hårt i ögat på regiondirektören så att han ser till att politiskt fattade beslut efterföljs, eller entledigar de som inte följer dom. Även en regiondirektör kan och ska lyftas bort om han inte håller måttet.

Dags att skrida till verklig handling!

För tre fullvärdiga akutsjukhus och två förlossningsavdelningar i länet!

Ingvar Eriksson