Gräsberg summerar mötet om varg

i BLOGG

Gräsberg_NY_bannerBLOGG. Bloggaren Peter Gräsberg var på ett möte om varg i onsdags kväll, ett möte arrangerat av Rovdjursföreningen. Gräsberg hade hoppats på mera och förvånades över konstiga frågor. Läs Gräsbergs blogg här.

T-shirt med en indian och en varg!

GräsbergTvå timmar av mitt liv jag aldrig får tillbaka. Så kan man summera den föreläsning om varg jag var på i onsdags.

Allt kändes dessutom fruktansvärt grundläggande om varg, alltså så grundläggande att min 6-åring hade haft koll på läget, även otroligt krystat och extremt rörigt.

Mina frågor fick jag svar på bara genom att lyssna på vad som sades och på hur det sades. Det var alldeles uppenbart att representanten från Länsstyrelsen, Helena Backius, hade fått strikta order att enbart prata om spårning av rovdjur och absolut ingen annat. Hon kändes bakbunden och lite hämmad. Minst sagt.

Farbror med tofs från Rovdjursföreningen som var någon slags moderator för hela grejen var desto mer åt det svävande hållet. Många ledande frågor och frågor som började med ”jag har hört att”. Men, Helena backade och Tofsen stod där och mumlade lite för sig själv.

Det viskades redan innan föreläsningen skulle börja att när jägarna hade en föreläsning så kom det minsann bara 15 personer medan det nu var cirka 45 pers samlade i lokalen. Kan säga att 30 av dom 45 i lokalen var jägare. Samtliga med förhoppningar om vilda diskussioner om varg. Men som sagt, Helena duckade jaktfrågor rätt friskt, vilket hon ska ha cred för, men jag gissar att forumet hade haft en annan karaktär om allmänheten inte vart inbjuden.

Det kändes så.

Men att folk utan jägarexamen inte har koll på vår vän vargen står rätt klart efter en kväll som denna. Priset för sämsta frågan efter föreläsningen 2015 gick till en farbror i mitten av lokalen.

”Jag har hört att om man sätter ut ett barn i skogen så kan det falla sig så att vargen tar hand om barnet, stämmer det?”

Jag dog lite inombords och cirka 20% av de som var där tog på sig jackan och gick ut.

Även en fråga om den minskande rådjursstammen ställdes varpå en tant i publiken tog saken i egna händer och svarade med en röst som knappt bar.

”Det där är en lögn, jag såg ett i morse”

Jag dog lite igen och ytterligare 20% tog på sig sin jacka och gick.

Tanten hade en t-shirt med en varg och en indian på som tillsammans ylade från ett berg i månsken. Jag fick känslan att hon var en aktiv medlem i Rovdjursföreningen…

Men, men, allt som allt en björntråkig kväll.

Nu ska jag lägga mig i fosterställning och idissla snor. Jag har åkt på en förkylning som inte bara har slagit ut mig, men som förmodligen har potential att utplåna mänskligheten om den sprids, så illa är det. Typiskt när jag bestämt mig för att börja träna…

Förresten, finns det på riktigt ett träningsarmband som heter FittBit?!?

Över och ut, rötjut!

10 Comments

  1. Eva // visst följer den efter de kvarvarande bytesdjuren mot bebyggelse. Det många inte förstår är att vargen slutar inte äta och accepterar att lägga sig ner och självdö när maten är slut, de fortsätter ju att äta och föröka sig, då åker ju boskap, sällskapsdjur och sedan annat.

    Man räknar på att ett vargrevir tar ca 120 älgar per år. Vidare åker det med rådjur, gnagare och ett och annat vildsvin. Örebro län berörs eller omfattas idag av 12 konstaterade vargrevir. Stadra Nora älgskötselområde som omfattar 34000 hektar ställde ju in älgjakten förra året pga detta med förhoppning om att stammen ska repa sig, trots detta så klumpar de älgar som blir kvar ihop sig och ställer till med stora lokala betesskador för skogsägarna. Länstyrelsen beviljade därför skyddsjakt på älg förra året efter ordinarie älgjaktstid.

    Det som älgskötselområdet arbetat med senaste 10-15 åren: att ha en livskraftig älgstam som är så liten så att den inte ställer till med problem för markägare och trafikanter och så stor så att den tillåter uttag i form av jakt, där älgstammen är kartlagd genom inventering varje år och avskjutningen är individprecis efter varje område för att spara rätt rätt djur för att uppnå detta är helt ikullkastat på några år.

  2. Rickard och Berne, kan det då vara därför som även vargen ses mer och mer i bebyggelsen, att den följer efter sina byten och inte för att den i första hand vill sätta i sig en hund, katt eller ett barn ;).
    Peter, my mistake, du skrev sämsta och inte dummaste ;).

  3. Kul blogg.. nivån är dessvärre tidvis inte bättre inom denna förening.

    När det gäller rådjuren eva m så har du rätt. När rävstammen kraschade pga skabb tidigare så fick vi mycket riktigt några år där då det var nedlusat med rådjur. Det tog ett tag innan jägarna hann ifatt och det i kombination med att räven återkom gjorde att rådjuren idag kunde varit talrika. Att det är nedlusat beror på, som någon klok redan påpekat, att de helt enkelt söker skydd i bebyggelse. Varg och lo kommer inte åt dem lika enkelt. Att man tidvis ser stora mängder rådjur ligga och vila ute på åkrarna beror ofta på att de lärt sig att så fort de sätter klövarna i skogen så tar rovviltet dem. I skogen ser man inte några rådjursspår längre där varg och lo etablerats i täta revir. Därav skepsismen till begreppet biologisk mångfald även om det stämmer i någon mån sett i större perspektiv. Men vad hjälper det när det lokalt är ren enfald? Så visst, dräller det av rådjur så är det till viss del vargens fel.

  4. Väl skrivet Berne! För hur man än vrider och vänder på det så ÄR faktiskt de med jägarexamen experter enligt mig då det faktiskt är DOM som är i tillräcklig mångfald och tillräckligt bildade i ämnet ”skogsvilt” som kan yttra sig om hur det ser ut i våra skogar…

    Jag är inte en av dessa men är i skogen med hunden tillräckligt många ggr i veckan (för promenad/rastning så ingen missförstår) för att se att på de 7åren jag haft henne har vi sett mindre och mindre vilt år efter år. Det som förut var så självklart att springa på en hop rådjur är för mig idag en sensation när vi väl ser några (i skogen alltså) de är mer synliga i trädgårdarna hos folk runt om i kommunen. Hare vet jag inte när jag såg sist över huvudtaget, haft en springa runt i vårt bostadsområde i några år men även den verkar vara borta, kan ha fallit offer för den varg vi hade här förra vintern.

    Dock vill jag påpeka att även jag vill ha mångfald på det vilda djurlivet, under kontrollerade former men de får hellre vara i skogen, klövdjur som rovdjur. Då¨skulle nog statistiken på viltolyckor också minska.

  5. Självklart så tappade du rätt sorts läsare. Med tanke på att du inte har någon åldersgräns på din blogg,så finns det ju inga fel sorts läsare. Så vidare du inte har ett eget system att dela in läsarna i fack.

  6. Anna:
    Håller med, finns inga dumma frågor därför refererade jag den om varg och barn som den sämsta.
    Skulle jag tappa läsare efter inlägget är jag rätt säker på att jag tappade rätt sorts läsare 🙂
    Tack för att du läser min blogg<3

    Eva M: Det är du och inte jag som beskrivit frågorna som dumma. Jag skrev "sämsta"
    Det finns inga dumma frågor men det finns bra och dåliga 🙂
    Tack för att du ihärdigt läser min blogg<3

    Berne: Du är en klok man

    Per: Du är inte en klok man 😉

  7. Men så pinsamt! Då menar jag inte de så kallade ”dumma frågorna eller påståendena” från publiken på föreläsningen.. Jag trodde att de flesta hade fått lärt sej att det inte finns några dumma frågor. Nu dog jag lite, och förmodligen så tappade du nog några % av dina läsare.

  8. Jag tror du kan ha rätt eva. Det dräller nog av rådjur, men de är inte i skogen längre! De rådjur jag ser finns i småbyarna eller inne i Nora stad. Rådjuren som finns kvar har de senaste åren ändrat beteende och flyttat närmare husen. Där jag jagar har vi inte skjutit ett rådjur på fyra år. Anledningen är enkel, vi är glada om vi ens ser några, att skjuta något ur en sådan stam är inte ok. Vi fodrar dem extra noga nu när snön är djup så att inte vintern tar de sista. 400 kg morötter har vi släpat på pulka den senaste månaden.

    Vad Peter ger uttryck för är nog en gnutta frustration. Jag känner inte till hans skogsvanor men det finns många med mig som rör sig mellan 50-100 dagar i skogen per år och ser vad som händer med rådjurs- och älgstam. Vargen är inte biologisk mångfald, i slutändan är den tyvärr enfald. Tyvärr ser inte många andra folk detta. Det räcker inte med att plocka svamp 3 ggr på en säsong eller grilla korv med barnen en gång för att upptäcka vad som händer i skogen. Plocka gärna mer och vistas i naturen så alla förstår!

    Reviren i Nora har blivit så onaturligt små och överpopulerade så att de andra viltstammarna börjat krascha och naturen nu till slut reglerar vargen själv med sjukdomar. Vi kunde ha sluppit vargskabben med tidigare förvaltning, vargen hade blivit skyggare, spridit sig geografiskt över större områden och de som så önskat (och gillar) hade kunnat ta vara på en del kött.

  9. Tur att ni (antar jägarkåren eftersom ”folk utan jägarexamen” är totalt inkompetenta) är så otroligt supersmarta så ni nästan gränsar till geniala förmågor (ironi ifall detta missades!). Låt folk ställa ”dumma” frågor (enligt er), har man dessa funderingar så låt dessa personer få svar. Vad gäller rådjuren så måste det ta mig f-n ha varit gräns på överpopulation tidigare om det nu är sådan ”katastrofal minskning” för det formligen dräller av rådjur, kan detta oxå vara vargens fel månne ;)!?

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.