INSÄNDARE/DEBATT. Vänsterpartisten Therese Hoikkala kallar sig själv Halvparasit, men hennes debattinlägg tyder på att hon står för vad hon tänker. Hon och sonen har tittat på Narnia och Therese utgår från filmen i detta heta debattinlägg. Läs vad Therese skriver här.

Sonen blev gripen från första stund

För några månader sedan satt jag och min sjuåriga son och tittade på Narnia. Det var första gången han såg filmen och han blev gripen från första stund. Det som han reagerade starkast på var inte talande djur eller stridsscener, utan det som han reagerade på var filmens början. Bombplanen föll över andra världskrigets London och de tre syskonen var tvungna att lämna sin mamma för att undvika att bli skadade eller dö under bombningarna. De var tvungna att lämna sin mamma. Det var det som väckte flest frågor och känslor hos min son. Men av det kom det ett väldigt givande samtal. Jag förklarade för honom att när det är krig så måste barnen skyddas. Barnens liv och hälsa måste säkras och ibland så krävs det att barnen lämnar sina föräldrar, även om det är mest önskvärt att hela familjer skyddas. Jag berättade också om landet där morfar kommer ifrån. Att under samma period var det många barn från morfars land som var tvungna att lämna sina föräldrar och komma till Sverige för att få skydd. Jag berättade också att det idag kommer barn till Sverige som varit tvungna att lämna sina föräldrar, om de ens har någon förälder som lever. Jag berättade om Syrien.

Min son frågade om morfar var ett av dem barnen som var tvungna att lämna sina föräldrar. Jag berättade att morfar kom till Sverige senare tillsammans med sin familj. I hopp om en bättre framtid. Jag berättade att det finns länder i Europa, knappt längre bort än morfars land, där människor och familjer lämnar allt i hopp om en bättre framtid. En framtid med möjligheter till utbildning, arbete och en vardag utan förtryck och trakasserier. Jag berättade om Rumänien.

För en sjuåring kan det vara mycket att ta till sig, tänkte jag. Att tänka sig en verklighet så annorlunda från den tillvaro han själv lever i. Men jag tänkte ändå att han måste veta. Han måste veta att vi lever i en värld där alla barn inte har samma möjligheter. Men att om de får det, så kan de också bli vetenskapsmän och uppfinnare precis som honom. De kan tillsammans uppfinna den där ”städ-apan” som skulle göra fredagsstädningen mycket roligare. Det kan vara barn från morfars land, Syrien eller Rumänien. Det var inte mycket för honom att ta till sig. Han förstod. Jag önskade bara att många fler förstod. I synnerhet de som tänker rösta på Sverigedemokraterna.

I hela Europa gick de högerextrema partierna framåt i valet i EU-parlamentet. I Frankrike, i England och i Sverige. Partier som är fascistiska, rasistiska, nazistiska, antifeministiska och homofoba. Många slående likheter med den regim som bombade London i början av Narnia filmen. Narniabarnen lämnar sin mamma och sitt hem. Ensamkommande flyktingbarn kallar vi dem idag. Eller ”skäggbarn” som SD-politiker och sympatisörer kallar det idag. De människor som söker sig till en bättre framtid i Sverige, likt många finländare gjorde på 60- och 70-talet, kallar SD-politiker och sympatisörer för ”parasiter”.

I Nora fick SD mer än tio procent av Norabornas rösterna i EUP-valet och risken att de tar plats i Kommunfullmäktige är därför skrämmande stor. Jag gick på högstadiet 2001 när nazister kom till Nora och misshandlade flera personer svårt. En händelse som skakade Nora. Idyllen i Bergslagen fick bilden som ett nazisttillhåll och jag fick ofta frågan om alla i Nora var nazister och/eller rasister. Även långt efter denna händelse. Jag vet vad jag svarade då. Men vad ska jag svara nu när ett parti sprunget ur samma rörelse och delar väsentliga delar av dess ideologi och människosyn får över tio procent av EUP rösterna i kommunen? Vad ska jag säga om de tar plats i Kommunfullmäktige? Kommer samma stöveltramp som ekade på gatorna 2001, eka i fullmäktigesalen? – Inte utan motstånd från den här ”Halv-parasiten”.