Källberg om en svagare Corona

KRÖNIKA. Fredagskrönikören Tomas Källberg är trött på Corona och börjar äntligen känna att restriktionerna kanske kan börja hävas. Vem har haft rätt? Sverige eller Världen? Lite Axel Magnusson och lite fredagsmat blir det också.

Men vafan, varför ska jag gnälla?

Jag är osäker på hur länge vi haft det här Corona-läget, men det börjar väl närma sig tre månader. Nu när viruset börjat lugna ner sig kan man ju verkligen fundera på om Sverige gjort rätt – och resten världen hanterat viruset fel. Skulle Coronan plana ut nu känns det som om Sverige verkligen har gjort fel och mängder med gamla och sjuka har fått dö alldeles för tidigt. Med vår strategi att hålla samhället så öppet som möjligt glömde vi helt enkelt bort våra äldreboenden. ”De gamla ska vårdas på sina boenden” har man sagt, men vården på ett äldreboende är inte lika bra som på en akutmottagning eller en intensivvårdsavdelning. Och på något sätt glömde man liksom bort att öka sökerhetstänket på våra äldreboenden. Personal som länge inte använde skyddsutrustning och nattpersonal som vandrade mellan ”sjuka” och ”friska” avdelningar.

Jag har förstås inget facit, men jag tycker det ska bli oerhört intressant att se världens utvärderingar när ett vaccin väl tagit udden av Corona. Sverige ska då försvara sin taktik mot i stort sett resten av världen.

Mitt eget liv i Corona-krisen är inte värre än något annat liv. Alla tycker nog att den sociala distanseringen börjar likna skit och de flesta har förmodligen drabbats på ett eller annat sätt. Storföretagen har drabbats enormt, men har enkelt kunna ta del av de krispaket som utfärdats och deras anställda som tillfälligt friställts får gå hemma med lön utan alla övriga ersättningar som brukar utgå. Småföretagarna har det betydligt tuffare, men är ju också en grupp som aldrig stått styrande Socialdemokrater speciellt nära. Sossar gillar tung verkstadsindustri med många anställda och har väl egentligen aldrig förstått sig på det här med entreprenörskap. Det märks i dessa tider.

För 24i märks Coronan tydligt, och jag gissar det är samma sak för andra små medier som finns på nätet. NA har tydligen deltidspermitterat alla journalister till att jobba 60 procent och därmed få del av regeringens krispaket. Sånt gäller inte för små aktörer som 24i och andra. Vi fortsätter att jobba utan nya intäkter och antalet nya annonsörer kan ju räknas på den ena handens tumme.

Men fan, varför ska jag gnälla? Jag är oerhört glad över att både LIF Lindesberg och Lindlöven satsar på att bli bättre nästa säsong och jag gillar Silly Season lite extra detta udda år. Jag är medveten om att LIF Lindesberg måste lätta på lädret och ta in en eller kanske två spetsspelare till kommande vinter, men den viktigaste kuggen skrev jag om igår – Axel Magnusson. Axel saknar en del i de tekniska delarna, men jag uppmanar publik och andra intresserade att kolla in denne spelare under en match.

Jag har följt Magnusson med långa teleobjektivet och sett ögonen brinna i viktiga försvarsmoment precis som när han vilar på avbytarbänken. Det här är spelaren som brinner för LIF Lindesberg och trots att han inte är Ur-LIF:are är han, för mig, den givne lagkaptenen i vinter. Årets LIF-värvning, trots att Axel går in på sitt tredje år.

På Tenorvägen i Lindesberg blir det en lugn fredagskväll. Förmodligen blir det någon köttbit på grillen efter några mer eller mindre nödvändiga projekt på tomten. Vi åt årets första färskpotatis igår kväll tillsammans med grillad lax, en ärtpesto och snabbinlagda rädisskivor och det var så gott att jag kunde ha hissat den svenska flaggan – om jag hade haft en flaggstång. Potatisen är fortfarande alldeles för dyr, men smakar som en orgasm i munnen.

Tänk om det fanns sill i Lindesjön, Norasjön, Norr-Älgen eller Ljusnaren. Jag tror inte det fungerar lika bra med färskpotats och inlagd mört eller gädda. Metad och byxad abborre fungerar däremot utmärkt till våra små potatisprimörer, men vem fan metar i Corona-tider?

Jag önskar alla läsare en trevlig socialt distanserad fredagskväll!