LINDESBERG. Det skulle bli skoldebatt i kommunfullmäktige i Lindesberg på måndagskvällen, åtminstone stod det så i dagordningen. Men trots att Lindesberg uppvisar usla resultat för eleverna blev det inte mycket till debatt. Det mesta kom att handla om så kallade ”hemmasittande” elever och inte om vilka krafttag kommunens politiker måste sätta in.
I Sverige tycker man att det är genant att en (1) av fem (5) elever i grundskolan inte klarar av att få ett betyg som ger rätt att söka in på gymnasiet. I Lindesbergs kommun är siffrorna en (1) av tre (3) och problemet har varit detsamma under många år. Något som borde kunna skapa en skoldebatt värd namnet.
Så blev det dock inte i kommunfullmäktige i Lindeskolans aula på måndagen. Det hela började med en halvtimme lång, och mycket bra, information från barn- och utbildningsförvaltningens chefer, där orden inte var tillrättalagda.
– Vi har en ganska tråkig position och en ganska tråkig trend, sade Björn Österby på barn- och utbildningsförvaltningen. Vi ligger ungefär fem (5) procentenheter under länet och tio (10) procentenheter under rikets siffror.
– Såklart att inte resultaten är bra, sade grundskolechefen Peter Lundell.
Trots att cheferna bjöd in till en debatt värd namnet nappade inte ledamöterna i kommunfullmäktige på den helt centrala frågan: Hur kan politiken i Lindesberg grunda för att höja elevernas resultat med tio (10) procentenheter?
Nämndordföranden och kommunalrådet Linda Svahn (S) menade inledningsvis att man har satsat mycket på måluppfyllelsen i grundskolan och att hon var glad för ett politiskt öppet och bra klimat.
– Egentligen är vi ganska överens i barn- och utbildningsnämnden, sade Linda Svahn.
Det är såklart svårt att föreställa sig att politikerna som sysslar med skolfrågorna kan vara överens, men endast två debattörer sade något tänkvärt.
– Det är roligt att se att det ser bra ut för de yngre, men nu måste pedagogerna få förutsättningar från politiken, sade Margareta Tillas (L).
– Vi har haft fokus på måluppfyllelsen i skolan i åtminstone 12 år, sade Pär-Ove Lindqvist (M). Vad kan vi i politiken göra?
Några svar på det fick inte Lindqvist, men förhoppningsvis fortsätter debatten ute i partiernas interna samtal och resulterar kanske i en ”riktig” skoldebatt under valrörelsen.
Förundrad, du kanske skulle specificera vad du menar med de ”VERKLIGA problemen”. Konstruktiv kritik, typ, då kommunens politiker uppenbarligen inte vet vad de ”verkliga problemen” är. Inte jag heller utan jag ”tror” väl mer att det kanske beror på en viss flathet. Dåligt insatt i skolvärlden idag men uppenbarligen så har något riktigt ruttet skett sedan 80-talet när en annan gick på högstadiet.
Börja prata om dom VERKLIGA problemen så kommer man att kunna lösa dom usla resultaten också!
Men som vanligt så är det ingen som vill ta i den frågan. Så därför kommer dom här problemen endast att öka, inte minska!
Se för fasiken till att lösa problemet.
Det är inte så svårt som man skulle kunna tro.
Klockrent S.Johansson Nya tag och en HELT NY svensk modell är vad som krävs.
Låt gå och titta på modellen är så fel, otidsenlig och förödande för barn och ungdomar
som störs bort ur respektive skola av ouppfostrade, likgiltiga och egofixerade barn och
ungdomar som inte har där att göra .
Förstår mycket lite av skolpolitiken i Nora och Lindesberg.
Man släpper ut en tredjedel av eleverna, som saknar möjlighet att ta sig fram i yrkeslivet, utanför sitt ”hemmaboende”. Undantag är politiken och kommunen där kompetens inte fordras.
Dom här adepterna, är ju totalt chanslösa för att ta sig in på bostadsmarknaden i storstäder, Örebro,
Stockholm.
Blir ganska lätt att räkna fram antalet individer, som måste få mat och husrum. De skulle kunna användas i enkla jobb om det vore tvingande att arbeta, för att kvittera ut bidraget.
Längre tillbaka grävdes ex Göta kanal, det höggs ved i skogen oh järnväg byggdes. Dags att leta fram enkla jobb; fåraherde, getvaktare och liknande.