Många var intresserade och de flesta tycktes negativa till Vätternvatten.

Många frågor om Vätternvatten

i HÄLLEFORS B/LINDESBERG/NORA/Okategoriserade
Många var intresserade och de flesta tycktes negativa till Vätternvatten.

NORA/LINDESBERG. Intresset för de båda anordnade informationsmötena om Vätternvattenprojektet i Nora och Lindesberg på måndagen var stort. Uppåt 100 personer kom till Nora stadshotell och ett 90-tal hade sökt sig till Lindeskolans aula för att lyssna på informationen och för att frågetecken uträtade.

Den information som Vätternvattenprojektets Lars Ferbe gav var både upplysande och saklig, men rätade knappast ut de frågetecken som åhörarna i Nora och Lindesberg hade. I Nora gillar man vattnet från Bälgsjön och i Lindesberg har medborgarna, fram till nu, nästan varit stolta över vattentäkten i Rya.

Ove Göthlin.

– Varför ska Nora vara med i Vätternvattenprojektet, frågade Ove Göthlin (SD) i Nora. Vi har ju inga problem med dagens vatten.

– Är det brist på vatten i Lindesberg?

– Det känns konstigt att ta Vätternvatten när det vi behöver möjligen är ett reservvatten, sade någon i Lindesberg.

De flesta trodde nog att vattenfrågan i både Nora och Lindesberg var utagerad för bara några år sedan. Då beslutades att en ledning skulle byggas mellan den östra stranden av Norasjön och vattentäkten i Rya. På så sätt skulle båda kommunerna ha ett reservvatten om Bälgsjön eller Ryatäkten på något sätt sattes ur spel.

Och frågan är dåligt hanterad mot allmänheten, allt annat än transparent. Vätternvattenprojektet har pågått sedan 2008 och Nora och Lindesberg hoppade på tåget bara för ett par år sedan, utan någon större debatt. Nu har projektet kommit så långt att ett gemensamt bolag ska bildas och projektet börjar kosta mycket pengar.

Och nu har Samhällsbyggnadsförbundets direktion (tidigare BKT) föreslagit att Nora och Lindesberg ska gå in i Vätternvattenprojektets fas 1 och därmed bilda ett bolag. Beslut ska fattas av kommunernas fullmäktigen redan i september.

– Ni i Örebro vill att vi ska vara med, sade Mats Lagerman (LPo) till Lars Ferbe under mötet i Lindesberg. Det är ju Örebro som behöver vatten, inte vi.

Märkligt i sammanhanget är att inte Samhällsbyggnadsförbundets direktion gjort något för att förtydliga frågan, varken för de båda kommunfullmäktigena eller för allmänheten. Det var på ett sammanträden i mitten av juni man beslutade att föreslå de båda kommunerna att gå med i det gemensamma Vätternvattenbolaget, utan reservationer från någon politiker. Vid detta sammanträde föreslog kommunstyrelsens ordförande i Nora Solveig Oscarsson (S) och kommunstyrelsens vice ordförande i Lindesberg Jonas Kleber (C) att ta fram alternativ till Vätternvattenprojektet, något som direktionen beaktade.

– Det tar lång tid att utreda alternativ, sade Eva Jonsson, Samhällsbyggnadsförbundets chef. Det kan ta flera år.

Detta blev något av ett fokus under måndagskvällens möten. Om politikerna nu röstar ja för att gå med i Vätternvattenbolaget i september – vad kostar det att gå ur om man hittar lokala alternativ som är bättre och billigare?

Lars Ferbe, Örebros vattenchef, var saklig och informativ, men hade bara ett alternativ att förorda.
Samhällsbyggnadsförbundets chef Eva Jonsson tog det teknisktpraktiska.
Landsbygdspartiets Pia-Maria Johansson stressade emellan de båda mötena.
Ett typiskt politikprojekt.
Monika Aune var skeptisk.
Frågorna var många.

8 Comments

  1. Moa

    Före Karlsborg, ligger ju Aspa bruk. Massatillverkning sedan årtionden tillbaka.

    Av någon anledning, har siktdjupet, som på sin tid var berömt, minskat åtskilligt.

    Men våra vattennasare, från Nora och Lindesberg, har naturligtvis fullständiga analyser från vattenintagen vid Harge ? (utanför gamla soptippen
    vid Gärdshyttan)

    Upp med kvalitetsanalysen. Vatten är ju trots allt ett livsmedel.

  2. Måste väl finnas bättre, billigare och miljövänligare alternativ än att ta vatten från Vättern! Hur mycket skit finns inte i den sjön från granater och raketer m.m. Nu vräker de ju ner ca 15000 ton granater per år, vad gör detta för vattenkvaliteten på sikt?

  3. Det är märkligt när man hör Samhällsbyggnads chef Eva Jonsson inte ett enda fakta belyses med Nora´s vatten i Bälgsjön. Bara en massa antagande vad som kan hända och allt hänvisat till Svenskt Vatten profetior. Bälgsjövattnet har använts sedan 1954 utan problem.
    Inga faktiska kostnader utan bara gissning/uppskattning.
    Men sedan när alternativen kan vara framme blir svaret
    ”att detta lång tid” kanske flera år!
    Då kan man tycka vän av ordning att då väntar vi in dessa alternativ och går inte med i bolagsbildning i panik i september.Tänk till en gång till det är inte långt till nästa års september.
    Styrgruppen, (där Solveig Oscarsson kommunstyrelsens ordförande i Nora är med) borde vara så förståndiga att börja lyssna på kommuninvånarna att bromsa upp och låta alternativen komma fram.
    Vätternvattnet är ett alternativ vilket vi hört att Ferbe har försökt sälja in.
    Vi väntar på nästa försäljare av vatten.
    Jan Rylander

  4. Caisa
    Önskan att få skriva på ökar hela tiden.
    Listor finns bl.a. hos Mobergs Bygghandel, Bergslagsgatan 7. De har längst öppettider 07:00 – 18:00 måndag till fredag, 10:00 – 13:00 lördagar.

  5. Lindesberg har 13 vattenverk – alla är grundvattentäkter. Skulle det gå att koppla ihop dem och säkra upp reservvattnet den vägen? Sjöar finns det också gott om. Hur är Råsvalen som råvattenkälla?

  6. Var finns protestlistorna i Nora? Finns dom utlagda? Har inte sett några alls! Det är bråttom!!

  7. Vättern ligger på ca 88 m.öh
    Örebro ligger på ca 34 m.öh
    Nora ligger på ca 108 m.öh
    Lindesberg ligger på ca 62 m.öh
    Teoretisk rinner vattnet från Vättern till Örebro med en höjdskillnad på ca 54 meter utan pumpkraft. Men sedan från Örebro till Lindesberg och Nora krävs det pumpkraft då det skiljer ca 74 m till Nora och ca 28 m till Lindesberg.
    Frågan som borde ställas till kommunerna som får vattnet med självtryck om dom är villiga att betala pumpkraften för att förse Nora och Lindesberg med vatten.
    .

  8. Låter som ett gammaldags bondfångeri. Lite som när man sålde guldgruveaktier.

    Förresten om vi skall bli aktieägare, får vi väl ut aktier av Samhällsbygnadsdirektionen. Blir dom säljbara ?

    Aktiebolag, skall ju gå med vinst och i det här fallet är det enkelt; bara debitera folk nya avgifter för att säkerställa kravet på vinst.
    Vad kommer första varvet att kosta i utdebitering ?

    Är det som någon påstår, fall från Vättern och mot Örebro, så finns det risk att Vättern töms, när man tappar kontrollen över eländet. ”Storhussen
    blir väl Solweig”

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.