STADRA. Fullsatt, festligt och folkligt.
Det gamla talesättet kunde ännu en gång tas i bruk, när det på torsdagskvällen bjöds till premiär på Stadra Teater.
”Efter mitt eget huvud” heter sommarens pjäs som är en 1600-talsfresk om Agneta Horn av författaren och litteraturprofessorn Agneta Pleijel. Pleijel återkommer efter sitt Hjalmar Gullberg-epos som framfördes 2012.
Nu hamnar hon i 1600-talet och man bjöd på ett uruppförande, med författaren närvarande.
Denna kväll fick jag inresevisum till Furstendömet Landet Stadra.
Jo det heter så, när man kommer till Stadra, ett par mil utanför Nora, på väg mot Hällefors. Fursten heter Magnus Wetterholm och där regerar han tillsammans med sina skådespelare, samt barn och ungdomar från Stadra Scenskola.
Nu var det premiär med fullt hus, för årets sommarteater till glädje för teaterdirektören Magnus själv som strålade ikapp med sina undersåtar.
Pjäsen handlar om Agneta Horn och stormaktstiden i Sverige på 1600-talet.
Och denna kvinna, som lyfts fram som Sveriges första moderna kvinnliga författare.
En kvinna som har jämförts med senare tiders August Strindberg.
En kvinna som själv ville välja sitt liv där frihet och kärlek var två honnörsord. Stolt och rakryggad, barnbarn till rikskanslern Axel Oxenstierna, träder hon fram på scenen. Detta i en tid då Sverige krigar med allt och alla.
Lagom till kvällens urpremiär har regnmolnen dragit bort och premiärpubliken bjöds på en strålande solnedgång över sjön.
Kön var lång till insläpp och publiken hade kommit från norr och söder.
Längst fram träffar vi folk ända från Båstad; Torgny och Viveca Karnstedt. Hon är tillbaka i sin barndoms trakter, säger hon. Han är författare och var den som fick förra årets Björn Ranelidsstipendium. Deras barnbarn Lovisa fanns med bland scenskolebarnen.
Många kända ansikten från Bergslagsbygden skymtar i trängseln. Där ser jag Ture Österberg (Kommunfullmäktigeordförande i Nora) tillsammans med fru Gunilla. En annan Gunilla ser jag längre bak – Gunilla Åkesson från Lindesberg, känd estradör. Och ser man på; där står Fredrik Sandberg, känd köpman från Nora. Och familjen har han med. Dessutom finns dottern Sara med bland ’barnen i trossen’ i pjäsen.
Efter föreställningen tror jag att jag fångats allt för mycket av spelet att jag fortsätter att drömma mig till 1600-talet, när jag presenteras för en livs levande Agneta Horn.
Men det var på riktigt.
Från Stockholm hade en nutida namne till styckets huvudperson kommit för att se urpremiären. Och det handlar faktiskt om släkt i nedstigande led.
– Vi är väl ett 20-tal släktingar i Sverige, som härrör från denna 1600-talssläkt, berättar hennes bror, Paul Horn, som tyckte det var fascinerande att få vara med och se denna urpremiär och möta den ursprungliga Agneta Horn.
Och när Magnus Wetterholm, glad och nöjd pustar ut, och kramar om pjäsens författare Agneta Pleijel, frågar jag henne hur hon kom att välja temat Agneta Horn. Hon fanns ju så långt bak i tiden.
– När jag var 20 år fick jag boken om Agneta Horn som present av min far. Det var hennes dagbok, som hade getts ut. Sedan dess har hon ofta funnits i mina tankar.
Och nu lyftes hon fram i teaterns form.
Och Agneta Pleijel säger att hennes far då berättade en hemlighet;
– Du har fått ditt namn efter henne!
Det som Agneta Pleijel burit med sig under 50 år kunde landa denna vackra kväll i landet Stadra genom den historiska och dramatiska pjäsen om Agneta Horn.
Och lite mer om pjäsen och Agneta Horn återkommer vi till i ännu en artikel.
TEXT OCH FOTO: BERT PARSMO
– Vi är ett 20-tal av ätten Horn kvar i Sverige i dag, berättar de.
