LINDESBERG. Särskilda boenden i Lindesberg har varit ett problembarn de senaste åren. Personer som beviljats ett särskilt boende har fått vänta alldeles för länge. Men ett förändrat arbetssätt har förbättrat situationen.
Kommunstyrelsen i Lindesberg ville ha en dialog om kommunens särskilda boenden och på onsdagen fick man en nulägesanalys, en rapport som Folkhälsoteamet tagit fram, samt en framtidsprognos. Socialchefen Madde Gustavsson, verksamhetschefen inom vård och omsorg Raija Spjuth samt folkhälsoteamets Susann Cederlund berättade om vad som gjorts och om vad som ska göras.
Problemen har dels varit att väntetiderna för att komma in på ett särskilt boende har varit alldeles för lång och dels har den ekonomiska kostnaden varit väldigt stor.
– Så vad hände med vår budget förra året, sade Madde Gustavsson. Varför gick vi så mycket back? Svaret är att vi gick två miljoner minus per månad under några månader.
Ett diagram visade en extrem ökning av antalet dygn för medicinskt färdigbehandlade personer som Lindesbergs kommun betalat Region Örebro för, alltså personer som kommunen inte har kunnat ta hem därför att platser saknats.
Madde Gustavsson och Raija Spjuth berättade för kommunstyrelsen att kommunen debiteras 5500 kronor per dygn för en person som tvingas vara kvar i Regionens försorg trots att han eller hon är färdigbehandlad. När toppen var som värst i slutet av 2016 tvingades Lindesbergs kommun att betala för cirka 260 dygn under en månad.
– Hur vi vidare, frågade vi oss och tog in Folkhälsoteamet, sade Madde Gustavsson.
Folkhälsoteamet gjorde en intervjuundersökning med äldre i kommunen och Susann Cederlund redogjorde för vad man kommit fram till och syftet med undersökningen var hitta underlag för en boendeplan då de äldre blir fler i framtiden i kommunen.
Och ekvationen med äldres boende är inte enkel. Många vill bo kvar hemma, men en stor andel är intresserade av att flytta till ett nytt och anpassat boende samtidigt som man upplever det är brist på alternativa boendeformer. Framför allt är det hälsan, att bli ensamstående eller att bostaden inte längre fungerar som påverkar äldres flytt. Dessutom vill de äldre i stor utsträckning bo kvar i den ort de bor – alltså inte flytta till Lindesberg om man bor i Storå eller Fellingsbro.
Undersökningen visade också det finns ett informationsbehov hos de äldre. Vilka boendealternativ som finns, vilka kringtjänster som kan nyttjas och vad ett nytt boende kostar.
Ett förändrat arbetssätt har inneburit att antalet personer som idag står i kö för en plats på särskilt boende har minskat rejält. Vid årets början stod knappt 40 personer i kö medan samma kö i april visar på 8 personer.
Idag finns 230 platser för särskilt boende i Lindesbergs kommun:
Grönboda (Storå) – 23 säbo, 21 korttidsplatser
Tallåsen (Lindesberg) – 43 säbo, 10 demens, 10 psykiatri
Ågården (Lindesberg) – 44 säbo, 16 demens
Källgården (Lindesberg) – 44 demens
Solliden (Frövi) – 23 säbo, 8 demens
Ekgården (Fellingsbro) – 24 säbo, 8 demens
Under augusti eller september beräknas ett förslag till boendeplan finnas klar.
Vart har 32 personer tagit vägen?
Har dom hunnit avlida under väntetiden?Ska nuvarande boenden förtätas eller ska dom vårdas i hemmet av personal som saknar utbildning?
Vad billigt och enkelt om det räcker att bara byta arbetssätt för att korta köerna till särskilt boende.
Då behövs inga nybyggen.
Det här nya arbetssättet behöver sjösättas inom fler områden i kommunen.
Något för tex skolan att ta efter.Ingen ny skola behöver byggas och många skattemiljoner sparas.