Emelie Larsson

Självfallet åkte även jag dit – till slut

EmelieLarssonInfluensatider. Folk kallar månaden ”vabbruari” , otroligt fyndigt om man frågar mig. Självfallet åkte även jag dit, till slut. En efter en har drabbats av bacillen på jobbet, jag trodde jag hade klarat mig. Men tji fick jag. Man ska verkligen inte ropa hej innan man tagit sig över den där förbannade ån.

Kände mig lite småkonstig (vilket inte är ovanligt i och för sig) i tisdags kväll. Drog slutsatsen att jag var trött, och sov sisådär sjutton timmar.

Vaknade på morgonkvisten, kände mig illamående yr och hade ont från topp till tå. Drog återigen slutsatsen att jag bara var trött.

Jag fick erkänna mig besegrad till sist. Febertermometern talade sitt tydliga språk med siffrorna 39,6. Gratulerade mig själv för att jag kunde titulera mig som en av dom hetaste i stan. Firade storslaget med ipren och vatten, och rullade in mig som en het kåldolme i duntäcken och min fantastiska filt.

Det är så stressigt att vara sjuk. Att bara ligga helt hjälplös och inte kunna göra något vettigt. Jag får tuppjuck, om det nu är ett ord som är godkänt. I min värld är det i alla fall det.

Sen får jag såna ha-begär. Efter sånt jag i regel aldrig suktar efter annars. Ni vet; pizza, hamburgare, pommes frites med vitlöksdipp, godis. Och till och med sånt larv som en fin bukett blommor och en pojkvän.

Men det känns inte okej att fråga någon ”Hej, skulle du vilja vara min pojkvän när jag är sjuk? Och ge mig medlidande, godis och blommor?”.

Nej, jag får nöja mig med mamma istället. Hon sköter det jobbet helt okej!

Mitt huvud har inte riktigt varit i form för att spana på någon dumburk. Så jag har fått ligga i min ensamhet och fördriva tiden med musik istället. När det kommer till det ämnet spretar jag åt alla håll och kanter. Vilket är rätt så smidigt i många sammanhang.

Ena stunden lyssnar jag på smörsång med Bruno Mars (”When I was your man” är fantastisk) eller Fjärilseffekten. För att sedan bränna av några gamla godingar som ”Poison” eller ”Pour some sugar on me”.

Svenskt, exotiskt, smörigt, rock, pop, house, ballader, akustiskt, r’n’b… Sen kan ju tilläggas att jag är vass på många psalmer också, ett x antal år i kyrkokören har satt sina spår. Och ifall någon vill köra lite tysk stämsång, då finns det en villig sopran här. Det kan jag tacka mina år i internationella kören för, och den underbara kvinnan Gun-Britt som höll i det hela. Eller som vi kallade henne; Grym-Britt.

Nu ska jag ta mig i kragen, och krypa till duschen. Slår man upp ordet ”ofräsch blondin” i ett uppslagsverk, då kommer det upp en bild på mig. Det är i alla fall så det känns.

Till alla er andra som också är så här supersjuka: krya på er, drick mycket vatten och ät c-vitamin så det står ut genom öronen.

Till er som är supersjuka OCH dessutom är män: gör era fruar/flickvänner/barn en tjänst, och försök att inte sucka sådär superljudligt och låta extra sjuka på rösten. Ja, ni vet precis vad jag menar.

Med dom orden knyts den där säcken ihop än en gång.

Puss, kram och nyp i stjärten.

 

 

1 Comment

  1. Nej, varför bara göra det för fruar/flickvänner/barn när man kan göra det offentligt på en blogg 😉

    Puss o kram o jag skulle allt kunna dela ut et nyp i rumpan jag också!

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.