Vilhelmsson kritisk till utredning

GRYTHYTTAN. Helena Vilhelmsson, centerpartistisk riksdagsledamot från Nora, är starkt kritisk till den utredning som föreslår en flytt av Restaurang- och Hotellhögskolan från Grythyttan till Örebro.

-Jag kan inte säga annat än att det är en vinklad utredning med många förutfattade meningar som bekräftas. Det gör mig både ledsen och arg, säger Helena Vilhelmsson.

Helena Vilhelmsson menar att synen på mindre orter som intellektuellt eftersatta, aningen inskränkta och att det saknas ”intellektuellt stimulerande miljö som uppstår i mötet med studenter från andra vetenskapliga discipliner” är felaktig.

-Undrar hur många mindre enheter och filialer till olika universitet runt om i landet, som skulle falla för strecket, om samma synsätt skulle råda överallt? När jag ser på utvecklingen i Bergslagen ser jag andra möjligheter till akademisk mångfald än den traditionella med många studenter vid ett stort campus, bland annat stora och små kulturinstitutioner och ett blomstrande näringsliv inom livsmedelssektorn.

Argumenten att utbildningen vid Campus Grythyttan ”bekostas” av utbildningar till socionom, läkare, sjuksköterskor är mycket märklig och förstärker uppfattningen om bättre och sämre utbildningar.

-Bestämmer man sig för att ha restaurangutbildning, då genomför man den på ett bra sätt. Jag är ganska säker på att de blivande läkarna, sjuksköterskorna och socionomerna är nöjda med att det utbildas bra entreprenörer i Grythyttan, även om det kostar mer. Då kan de jobba i företag som bidrar till skatteunderlaget som kan betala läkarnas, sjuksköterskornas och socionomernas löner. Argumentationen från Örebro Universitet är att likställa med frågan ”Varför ska rika kommuner ge stöd till fattiga kommuner?”, säger Helena Vilhelmsson.

Helena Vilhelmsson säger att utredningen är till vissa delar motsägelsefull, och det mest anmärkningsvärda är att huvudfrågan inte var HUR verksamheten skulle utvecklas för att säkerställa kvalitet, utan VAR den ska bedrivas för att säkerställa kvalitet. Hon menar att rektors/utredarens sammanvägda slutsats är att ”platsen hämmar den akademiska utvecklingen”.

-Tänk, jag trodde inte att en ”plats” i sig kunde hämma en akademisk utveckling. Jag trodde det berodde på hur man organiserar verksamheten, eller till och med hur verksamheten styrs, avslutar Helena Vilhelmsson.

8 Comments

  1. Willie

    Qien gana dinero ?

    Definitivt inte eleverna, utan här är det centralmakten, som vill riva åt sig en
    lukrativ bit, ungefär som USÖ köret.

    Knivigt när man sträcker ut kraghandskarna åt Lundsbrunn och andra skolor.

    Utbildning är inte detsamma som toppstyrning inom socialkontakter utan att
    lära sig ett yrke.

  2. Tillhör inte du Landsbygdspartiet Anna Berggren, det är väl själva definitionen av en bakåtsträvare?

  3. Konstiga kommentarer från en ”framåtsträvare”.
    Skulle vara intressant med en dialog men Ni väljer att vara anonym vilket får mig att fundera på om dina framåtsträvande egentligen är bakåtsträvande?
    Riktiga framåtvisioner får vi om vi diskuterar öppet och ärligt.

  4. Kan läsa det svart på vitt i NA på morgonen:

    – För Helena Vilhelmsson är just statens närvaro på mindre orter viktiga. Något som inte alls finns med i utredningen.

    Det är som vanligt inte utbildningens kvalitet eller möjligheten att locka studenter som är det viktiga, utan glesbygdspolitiken. Det ger än en gång oss i branschen ett kvitto på vad vi är värda för vissa partier och politiker. Vi är ett skrå vars återväxt kommer i andra hand när centerpartister vill ge avfolkade landsändar sista hjälpen, en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med låga löner och dålig trygghet när de tror att lösningen på alla problem är att skapa en arbetsmarknad av daglönare.

  5. K. Det är en myt att alla vill bo på det, möjligtvis har man en romantisk dröm om det men när det kommer till kritan? Nja…

    Många fler yrken går att sköta på distans nu men ändå fortsätter utflyttningen. Tänk vilket hus man skulle kunna bygga på en billig tomt på landsbygden för samma pengar som man hittar en lite villa i storstaden, ändå väljer man att bo i staden.

    Det är många gånger besvärligare och mer tidskrävande att lämna barn på förskolan i en storstad än att åka till närmaste tätort när man bor på landet. Ändå väljer de flesta att stanna i eller flytta till storstaden

  6. Till ”Framåtsträvaren”. Enligt SIFO toppar en villa på landet listan över hur svenska folket vill bo. Forskning visar att små skolor inte är sämre än stora – i många avseenden är det tvärtom. Ändå läggs små skolor på landsbygden ner med just de argument du beskriver – kvalitet, ekonomi och kostnadseffektivitet. Det pris vi får betala i denna urbaniseringsprocess, när arbetstillfällen och utbildningsmöjligheterna flyttar in till storstadsregionerna så att folk inte har något annat val än att flytta dit, är skyhöga bostadspriser, trafikstockningar, buller, stress – och en trängsel som leder till okontrollerad smittspridning vid pandemier.

  7. En sådan bakåtsträvande och idiotisk kommentar från Framåtsträvaren orkar jag inte ens kommentera…

  8. Säg som det är Vilhelmsson, för dig är allt glesbygdspolitik. Kvalitet, ekonomi och kostnadseffektivitet kommer alltid i andra, tredje och fjärde hand när det talas om en landsbygd där allt färre vill leva och verka.

    Gäller såväl små utdömda förskolor och skolor på landet som universitetsutbildningar ute i ingenstans där ingen vill vara.

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.