Centerpartister inte nöjda med utredning

INSÄNDARE/DEBATT. Framtidens barnomsorg i Nora diskuterades på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i veckan. Centerpartisterna Titti Hansson och Eva Stenkvist är inte nöjda med den utredning som gjorts och utvidgar därför denna med ett landsbygdsperspektiv och ett föräldraperspektiv.

Vi känner fortfarande en oro

På Barn- och Utbildningsnämnden, BUN, i onsdags diskuterades hur barnomsorgen i framtiden ska vara uppbyggd. Vilka förskolor ska renoveras, var ska det byggas etc.

Förvaltningschefen presenterade ett underlag med sina åsikter. Den finns att hämta på Noras hemsida. Många idéer diskuterades. Vi hade förberett oss på en diskussion om den föreslagna nedläggningen av Dalkarlsbergs förskola och dagbarnvårdarverksamheten. Den uteblev eftersom den styrande majoriteten berättade att de inte hade planer på att lägga ner under denna mandatperiod. Men dagen efter står det att i tidningen att de ska diskutera det på onsdag. Det gör att vi fortfarande känner en viss oro.

I utredningen finns inga konsekvenser vid en nedläggning från föräldrars synvinkel eller från ett landsbygdsperspektiv. Endast pedagogiska och ekonomiska vinster togs upp. Här försöker förvaltningschefen övertyga oss om att större förskolor är pedagogiskt bättre än små – precis tvärtemot vad man brukar säga när det gäller barngrupper.

Vi känner oss nödgade att utöka utredningen med det som fattas – föräldraperspektiv och landsbygdsperspektiv på ev. nedläggning av DKB förskola samt dagbarnvårdarna.

Föräldraperspektiv

Barnomsorg startades en gång i tiden för att barnen skulle ha nånstans att vara medan föräldrarna jobbar. Så är det fortfarande. Att man så småningom lärt sig mera om hur barn fungerar i samspel med andra barn och vuxna, och hur barn lär sig saker, har utmynnat i dagens pedagogik.

Men fortfarande kan man inte avfärda föräldrarnas rättighet och skyldighet att vara de som är ytterst ansvariga för sina barn och har rätten att veta vad som är bäst för dem.

Socialdemokraterna är det parti som har varit styrande när barnomsorgen har byggts upp i Nora kommun. Så länge vi kan komma ihåg har S haft som ledstjärna att barnomsorg ska finnas på rimligt avstånd från bostaden. Man har nämligen förstått att man inte kan styra var folk arbetar, och inte förrän barnen är i skolåldern har man ansvar, och därmed kostnad, för skjutsar. Där det inte har funnits daghem har man anställt dagmammor.

Det är enkelt att lista ut att när barnomsorgen försvinner i Dalkarlsberg innebär det stora svårigheter för de som jobbar i Karlskoga. Att inga småbarnsfamiljer flyttar in som jobbar i Karlskoga är också självfallet. Om inte Nora kommun ger en garanti för att kunna ta med sig barnen till förskola i Karlskoga vill säga. 30 extra mil i veckan, kostnad 1200-1500 kr i månaden är en uppskattning av vad det skulle kosta att åka extra till Gyttorps förskola. Och hur stor påfrestning det skulle bli i extra restid och miljöpåverkan vill vi inte ens försöka gissa.

Det är mycket konstigt för föräldrar som är supernöjda med sin förskola att höra att de inte skulle vilja sina barns bästa därför att någon annan vet bättre hur deras barn mår i olika sammanhang. Att det skulle vara opedagogiskt att ha förskolebarn i små grupper känns väldigt ologiskt. Om det handlar om pengar, säg det!!

Att barnen får ett begränsat urval av kamrater och vuxna genom dagens tillvägagångssätt med skola i Gyttorp och fritids i Dalkarlsberg, är ett påstående som motsäger sig självt. Fritidsbarnen tillbringar den största delen av sin dag i skolan med kamrater och vuxna samtidigt som de får knyta an till ännu fler vuxna och barn på fritids i Dalkarlsberg.

Personalen har på en direkt fråga aldrig klagat över ensamarbete. De får också, liksom föräldrarna, höra från annat håll hur de fungerar och mår. Det känns respektlöst.

Landsbygdsperspektiv

Människorna som bor på landsbygden betalar lika mycket kommunalskatt som stadsborna. Utan det sociala nav/grundläggande service som skola och förskola är börjar man ställa sig frågan om alla medborgare är lika mycket värda. Vi vet också att det som är nedlagt inte öppnas igen. Tyvärr sjunker både pris och efterfrågan på hus och boende i samma takt som servicen försvinner. Bygden blir till stor del en fritidsbygd med pensionärer och sommarboenden – en framtid som ingen vill se i sin bygd. Men där finns också de som ser till att vi överlever – mat, virke, energi, bergsbruk etc. Företagarna som gör detta har familjer och behöver service. Frågan politikerna måste ställa sig är om förskolor på landsbygd faktiskt ska få kosta lite mer, särskilt eftersom ingen annan kommunal service finns, och försöka utnyttja att här finns en förskola som erbjuder små grupperingar och lugn miljö.  Man bör också ta i beaktande att huset finns kvar och kostar pengar, vilket inte belastar BUN:s men likväl kommunens kassa. Besparingen är inte särskilt stor i pengar räknat. Man kanske kan jämföra den med kostnaderna och planerna att öppna ett Medborgarkontor för folk som bor i centrala Nora. De ska få något som oss veterligt ingen efterfrågat men boende i Dalkarlsberg ska bli av med sin förskola som alla efterfrågar. För oss blir det tydligt att kommunmedborgarnas behov och önskemål är det allra viktigaste och måste vara högsta prioritet.

Eva Stenkvist, Titti Hansson

Centerpartiet.