LINDESBERG. Mandatperiodens sista sammanträde med de ”gamla” politikerna i Lindesberg blev en väldigt lång debatt om vad kommunfullmäktige ska besluta om och vad man ska överlämna till tjänstemännen.
Egentligen var det inte så mycket till fråga, men diskussionen som följde visade att kommunfullmäktiges politiker inte helt vill lämna över makten om pengarna till tjänstemännen. Det senare har gått snabbt, på bara ett par mandatperioder, och politikernas makt handlar om fördelningen av skattepengarna.
Frågan för kvällen handlade om ett statsbidrag. Lindesbergs kommun fick 3,1 miljoner av staten (Skolverket) för att minska de negativa effekterna av Corona-pandemin. Pengafrågan bollades vidare till Barn- och utbildningsnämnden, som tackade ja till varenda krona. Senare kom någon på att även vuxenutbildningen skulle inkluderas. Då hade redan Barn- och utbildningsnämnden beslutat att föreslå att Barn- och utbildningsförvaltningen skulle bestämma över pengarna. Nya förhandlingar mellan nämnderna och ett nytt förslag om att Barn- och utbildningsförvaltningen skulle få 2,4 miljoner och Tillväxtnämnden (som beslutar över vuxenutbildningen) skulle få 700 000 kronor. Det var detta som kommunfullmäktige skulle besluta om.
Så blev det nu inte. Kristdemokraten Markus Lundin protesterade direkt och tyckte att skrivelsen i beslutsunderlaget var alltför luddig och Lundin yrkade på en återremiss, något som flera ledamöter i fullmäktige ställde sig bakom.
Kommunstyrelsens ordförande Bengt Storbacka (S) hade en annan åsikt.
-Att kommunfullmäktige ska peta i detaljer håller jag inte med om, sade han.
Förutom Kristdemokraterna biföll Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna Markus Lundins yrkande om återremiss.
-Hur ska det bli vid nästa budget, sade Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kristine Andersson (S). Vi arbetar ju med budgetramar.
-Tillväxtnämnden är mycket mer än utbildning, sade Jari Mehtäläinen (SD). Vad vill man använda pengarna till?
-Jag är glad att det blev en debatt i kommunfullmäktige, sade Anders Persson (LPo). Det här rör faktiskt våra skattepengar.
Här blev det tydligt att politikerna inte alls var överens om den struktur man har gällande budgetar och redovisning. Politikerna ska besluta över de pengar tjänstemännen använder och många vill säkert tillbaka till gamla system då detta var tydligare, inte de ramsystem man använder idag.
-Jag tycker att det är oansvarigt att komma med detta nu, sade Kristine Andersson.
-Jag tycker inte alls att det är oansvarigt, sade Markus Lundin som ställde yrkandet mot beslutet. Det kan inte vara oansvarigt om jag tycker att det är fel.
Nu blev det återremiss efter omröstning och frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige.
@Tommy Kragh. Jag är inte mycket för att leka lärare inför mina läsare, jag litar och tror på att läsarna av artikeln vet vad en minoritetsåterremiss är eller själva söker den informationen på nätet. En återremiss är en återremiss, oavsett vad den kallas, även om du verkar tycka att det är viktigt att trycka på att det var just en minoritetsåterremiss. Det skulle bli en sorglig och tråkig debatt om inte rätten att begära en minoritetsåterremiss fanns och precis som flera i debatten sade är just debatt något som är viktigt i kommunfullmäktige. Som många vet finns rätten att begära en minoritetsåterremiss just därför att lagstiftaren vill stärka de demokratiska beslutsprocesserna och jag tror inte att kristdemokraten Markus Lundin hade begärt återremiss om inte den rätten funnits. Då hade inte heller den aktuella frågan tagit en timme att debattera, utan snarare fem minuter. Jag kan hålla med dig, Tommy Kragh, att jag skulle ha kunnat skriva minoritetsåterremiss istället för återremiss, men grejen i sammanhanget är väl att kommunstyrelsens förslag inte godkändes, utan kräver en ytterligare beredning. Jag skulle visst kunna skriva en ”politisk skola” för läsarna, men jag tror faktiskt mer om läsarna än så.
Vill bara säga att även Landsbygdspartiet Oberoende biföll en återremiss.
Anders Persson LPo Lindesberg
Jag tycker att det är av vikt att man skriver rätt när det refereras till ett beslut:
Som ledamot på mötet uppfattade jag det som att det blev en minoritetsåterremiss.
Att spegla verkligheten gör varje individ utifrån hur man uppfattar den, därför kommenterar jag sällan om en journalist skriver utifrån sitt eget tyckande; vi har ju en stark tryckfrihet i det här landet, någonting som vi naturligtvis ska slå vakt om!
Vi kan naturligtvis inte begära att alla som läser en artikel ska ha koll på skillnaden på olika typer av remisser, men där har reportern möjlighet att förklara skillnaden och upplysa befolkningen.