INSÄNDARE/DEBATT. Pia-Maria Johansson (LPo) och Bertil Roden (NP) skriver i ett debattinlägg att vi bör vara restriktiva med bygglov för 5G-master till dess vi vet vilka strålningsrisker som finns. Läs debattinlägget här.
Vi bör vara restriktiva med 5G-bygglov
Det kom brev och oro till oss politiker om fråga kring eventuellt två master i ett område i Nora. Det är givetvis bra med snabbare nedladdningar, men hur är det med strålningen? 5G har börjat rullas ut i vårt avlånga land. Under 2020 sker det stora genombrottet. Vilket givetvis kommer att leda till en ökning av bygglov runt om i Sverige. Frågan är nu hur vi ska förhålla oss till 5G?
I miljöbalken står det i 2 kap §9: ”En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt.” Vidare står det i §10 att det inte ens får befara försämra allmänna hälsotillståndet.
Idag finns olika röster om huruvida strålningen från master är farlig eller inte men redan 2011 klassificerade IARC, (The International Agency for Research on Cancer) inom WHO radiofrekvent strålning i grupp 2B, som möjligen cancerframkallande.
Sedan dess har fler vetenskapliga studier skett, barn och gamla är betydligt känsligare.
Eftersom det förekommer stora intressekonflikter finns ingen entydig forskning. Olika forskarna uttryckte sig kritiskt i en debattartikel i Västerbottenskuriren den 8 december 2018 rörande Umeås 5G satsning. En av dessa var dr Lennart Hardell som tillhörde en av de internationella forskare som uttalade sig redan 2011 och som ledde till omklassificering. Han var även den som på 70-talet forskade om hormoslyrets risker. FN/WHO forskare har bett få ett stopp tills vi har mer kunskap om konsekvenserna av 5G.
Tidigare kunde vi säga att exponering för handhållna mobiltelefoner är ett enskilt beslut, men idag när Telia gräver upp kopparledningarna kan vi inte säga det. En uppkoppling hemma kan du själv reglera, men utrustning i master etc. handlar om långtidsexponering för oss som invånare och då har vi som politiker ett ansvar att se till människors hälsa anser vi. Till saken hör att man som leverantör ansöker om bygglov för att sätta upp mast, men inte för det som ska sättas upp i den, vilket är mycket märkligt. Det är ju apparaturen som avger strålningen, inte masten i sig själv. Idag gäller att verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Det är alltså endast i efterhand som frågan kan bli ett tillsynsärende för kommunen.
Landsbygdspartiet oberoende och Norapartiet anser att detta är en politisk fråga med tanke på forskningsläget och att man inte säkert kan säga att det inte påverkar det allmänna hälsotillståndet. Fram till dess att det finns mer tydlig kunskap bör försiktighetsprincipen råda. Man bör vara restriktiv med att bevilja nya bygglov, att avstånden för master bör vara mycket väl tilltagna minst 500 meter från bebyggelse just utifrån att det saknas forskning. Bygglov ska ges på områden där täckningen är dålig. I övrigt anser vi att kommun och myndigheter bör kräva att leverantörerna går samman så vi inte har master i varje hörn av kommunen.
Pia-Maria Johansson, Landsbygdspartiet oberoende
Bertil Roden, Norapartiet
Nu är det äl så att ”Samhällsbyggnadsverket” sysslar med bygglov detaljplaner och
kontakter med byggföretag med vidhängande pengar och kontrakt.
Säkerhet, är väl inte direkt prioriterat !
Byggande av fläktar, exv, innebär för underhållspersonal strikta säkerhetsavstånd,
för nedfallande is. Inte långsökt, att det ramlar is från master. Alltså behövs stora
instängslade områden med vaktpersonal.
Är det sen strålning ?
Hur skall politiker med sunt förnuft kunna påverka bakom stängda dörrar och
värna boendes villkor om störande verksamhet ?