LINDESBERG. När punkten ”Allmänhetens frågestund” äntligen kom upp på kommunfullmäktiges dagordning på onsdagskvällen var det många frågor som ville bli ställda. De flesta handlade om byskolornas planerade nedläggning.
Något beslut om byskolornas framtid är ännu inte fattat och stod inte heller på dagordningen på onsdagskvällen. Frågan är komplicerad och borde egentligen inte vara ägd av partierna, utan av varje politiker i varje. Initialt leder nedläggningsfalangen med två, tre röster, men sista ordet är nog ännu inte sagt.
Onsdagens sammanträde i kommunfullmäktige innebar inte sista ordet, det kommer under sammanträdet i december. Ändå var sammanträdet besökt av betydligt fler än vanligt och under Allmänhetens frågestund var det många som ville ställa frågor.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Svahn satsar kanske sin politiska karriär på frågan och svarade på frågorna på ett sätt som förmodligen var ärligt, även om åhörarna kanske inte uppskattade svaren.
– Varför sade ni ingenting om det här före valet, frågade Henrik Björkman från Ramsberg.
– Vi valde att fokusera på de positiva satsningar som vi ville göra, svarade Linda Svahn.
– Hur kan ni fatta beslut utan beräkningar? Jag tycker det är oansvarigt, sade Henrik Björkman.
– Vi har bedömt att det material vi har fått är tillräckligt, svarade Linda Svahn.
Fortsättning lär följa under beslutsmötet i december, men någon viskade i 24i-örat att majoriteten av invånarna i Lindesbergs kommun bor i kommunens ”glesbygd”, inte i tätorten, och att mobilisering nu kommer att äga rum ute i byarna.
Vad folk vill veta är förstås hur mycket pengar Lindesbergs kommun tjänar netto på att lägga ned de planerade skolorna/förskolorna. Alltså inte bara dra ett streck över några rader med kostnader i räkenskaperna, utan även vad det innebär på intäktssidan.
Vad blir ekonomiska vinsten/nettot, om ens något alls,
när alla kostnader till exempel för ökade transporter
av små barn, rivning och uppbyggnad av ”allergi-slussen”,
fortsatt underhåll ochhyra, eller rivning av skolorna
i Ramsberg och Rockhammar??
Varför inte se byskolorna som en resurs vid överfylld
skola i tätorten (Hagaberg?) istället för att bygga nytt i tätorten,
andra barn från när och fjärran med allergier (marknadsförts?),
för barn som inte klarar stor-skolor, för naturnära undervisning,
för faktiskt ökande barnkullar på landsbygden (befolkningen på
landsbygden ökar medan småstäderna minskar pga flytt till
större städer)
Istället låt befolkningen på landsbygden och kommunen
samarbeta, utveckla istället för avveckla !
Lev upp till löftena före valet september 2018 om
”Levande landsbygd” och att ”Hela Sverige ska leva”!