Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning

Svensk Däckåtervinning svarar Jan Larsson (MP)

i ETTAN/INSÄNDARE/DEBATT/NORA

INSÄNDARE/DEBATT. Nu svarar Svensk Däckåtervinnings vd Fredrik Ardefors på miljöpartisten Jan Larssons debattinlägg om gummigranulat på Karlsängs IP. Läs Fredrik Ardefors inlägg här.

Vi vädjar till partierna i Nora att våga ha ett helhetsperspektiv på konstgräsfrågan

Replik till Jan Larsson (MP)

Konstgräsplaner skapar förutsättningar för barn och ungas idrottande året runt. Precis som Jan Larsson, Miljöpartiet i Nora skriver så är bättre folkhälsa en stor samhällsvinst. Med enkla åtgärder går det också att se till att granulatet stannar kvar på konstgräsplanen, där det hör hemma och inte sprids till omkringliggande miljö.

Gummigranulat kommer från utvalda, återvunna däck och används på de flesta av Sveriges 1300 konstgräsplaner. Det är cirkulärt, har hög funktionalitet över tid, bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande och rekommenderas av Svenska Fotbollsförbundet. SBR-gummi har lägreCO2-avtryck än de alternativ som idag finns på marknaden ur ett livscykelperspektiv. Detta enligt en studie från IVL, det forskningsinstitut som Larsson hänvisar till. Dessutom har de alternativa materialen färre speltidstimmar, kortare livslängd och kan inte materialåtervinnas igen när planen ska bytas ut.

En konstgräsplan med SBR-gummi bidrar över tid till att återanvända över 6 ton däck årligen, däck som annars hade fått gå till förbränning. Att istället välja en infillfri plan kan tillsammans med en ökad däckförbränning innebära att växthusgasutsläppen för planen fördubblas.

Som Larsson skriver förbereder EU nu en lagstiftning om mikroplaster, men det är inte alls säkert att detta innebär att det kommer bli ett förbud mot gummigranulat. Förslaget är i själva verket illa underbyggt och baseras på äldre resonemang där man utgick ifrån att allt granulat som fylls på planen årligen hamnar i miljön, vilket inte alls är fallet. Med enkla medel som borstar, skogaller och hårdytor för snöröjning går det att reducera granulatspill från konstgräsplaner till endast 10 gram per plan och år, vilket enbart är en bråkdel av de siffror som Larsson och Miljöpartiet oroar sig för.

Precis som Miljöpartiet i Nora värnar vi om miljön, mikroplaster har ingen plats i vår natur. Men vi måste våga ha ett systemperspektiv i miljö-, och hållbarhetsfrågor. Användningen av SBR-gummi bidrar till att däck kan återvinnas och ingå i ett cirkulärt system där materialets egenskaper tillvaratas och används för att främja folkhälsan. Miljövinsten blir betydligt större än om man använder andra, jungfruliga material och istället enbart låter däcken gå till förbränning. Vi vädjar nu till alla partier i Nora att se till helheten. Både för folkhälsans och miljöns skull.

Fredrik Ardefors

vd Svensk Däckåtervinning

5 Comments

  1. Återigen tack för svaret Fredrik . Det är ofta givande med en konstruktiv debatt , det leder ofta framåt . Jag håller med om att det inte finns några hälsoproblem med spel på konstgräs – då skulle vi givetvis reagerat på det . Vi är ochså eniga om att övergödning och kemikalier är ett problem från gräsplaner o golfbanor mm .Men att påstå att en en noggrant skött konstgräsplan med gummigranulat och filteranläggningar gör att planen inte släpper ut partiklar i vattnet är inte sant . Kommunalrådet Tom Rymoen påstod det samma vid beslutet på kommunfullmäktige . Den allra senaste forskningen visar – trots åtgärder – att varje plan släpper ut ca 4- 500 kg per år . Enligt Svenska Miljöinstitutet . Naturligtvis mycket mindre än som tidigare studier hävdade . Men för att vara kreativ och innovativ bör det finnas helt säkra metoder att avskilja allt vatten från planen utan en enda droppe till sjöar och vattendrag . Dammar !! Tänk följande , Fredrik : Nederbörden är ca 600 mm per år i Nora området , planen är 6000 kvm , det betyder att det behövs samlas in ca3600 m3 vatten per år ! Det kan mycket enkelt samlas i en eller flera dammar som kan tömmas ca 3 ggr per år . Storleken på dammarna kan då behöva vara 2 m djupa 10 m breda och 50m långa. Vattnet kan återanvändas för bevattning och på vintern kan det bli isbana. Vattnet som inte pågår till bevattning , transporteras till bevattning av energiskogs odling . Då är hela problemet ur världen och vi kan gå vidare till andra miljöproblem vi behöver lösa. Ska vi kroka arm på det ?

  2. Alltid en fröjd att se hur folk som tror saker blir överbevisade av folk som vet saker.

    Jan Larssons självförtroende och självupplevda auktoritet inom de mest skilda områden gör att han allt som oftast hamnar under den andra kategorin.

  3. Konstgräsgranulat är ett av de främsta användningsområdena för återvunna däck. Tidigare tillverkades det i Sverige men idag fraktas uppemot 20,000 ton däckgummi årligen till förbränning i länder med lägre klimatambitioner än Sverige. Samtidigt importeras SBR-granulat från andra länder, både till kvarvarande behov på konstgräs men även till andra tillämpningar.

    Europeiska kemikaliemyndigheten har satt en gräns för olika ämnen som används inom konstgräs för att underlaget ska vara säkert för barn och vuxna att använda. En internationell vetenskaplig studie (ERASSTRI) studerade spelare på 80 planer och visade att det inte föreligger hälsoproblem vid dagligt spel i 45 år.

    Som vi skrev i artikeln har enkla åtgärder bevisats minska spillet av granulat till några få gram per år, och det bör påpekas att även alternativa ifyllnadsmaterial riskerar att hamna i konstgräsplanernas närmiljö. Material som är biologiska är ofta lättare än vatten och flyter iväg, till skillnad från SBR-gummi som är tyngre än vatten och därför sjunker i stället för att föras vidare med vattendragen. Det finns dessutom inga studier på hur kemikalierna från de biologiska materialen påverkar naturen. Med detta sagt, granulat hör inte hemma i naturen och vi är positiva till att man inför tvingande begränsningsåtgärder så att alla aktörer som sköter konstgräsplaner bidrar till att minimera spill.

    Användning av återvunnet däckmaterial har lägre CO-avtryck än t ex korkinfyllnad. Kemikaliebehandlade bio-infill är inte oproblematiska. Övergödsling och ogräsbekänpning av naturgräs innebär också en viss miljöpåverkan. Det finns livscykelanalyser för olika material och där har däck lägst total miljöpåverkan i förhållande till analyserade alternativ, sett till speltimmar.

    Vi krokar gärna arm med Miljöpartiet och alla andra men förutsättningen är att vi utgår från det tillgängliga kunskapsläget och inte allmänna påståenden eller farhågor. Genom att efter säkerställda studier på hälsa och miljö våga återanvända även komplexa material minskar behovet av nyuttag och dessutom tvingas vi inte till nödlösningen att förbränna användbara material. Vi menar att det är värt en ansträngning för att realisera en cirkulär ekonomi i praktiken och där är konstgräs ett tydligt exempel.

  4. Tack för ditt svar Fredrik Ardefors ! Miljöpartiet är helt överens med Sveriges Däckbransch organisation om att vi måste ha en helhetssyn och systemtänk i miljöfrågor och hållbarhet . Men vem har pratat om förbränning av däck som ett alternativ till konstgräsplaner ? Jag har ingen kunskap om huruvida bildäck förbränns i våra kraftvärmeverk eller fjärvärmepannor ! Men du får gärna ge exempel på det , om så skulle vara fallet är det inte bra givetvis , det blir massor av Co2 av det ! Återanvändning /återbruk och cirkulär ekonomi är ett system där producenten av tex däck återanvänder däckavfallet i ny produktion av däck produkter . Jag hoppas att ni kommit långt i den utvecklingen ! Om inte finns det nu snart pengar att söka från staten för att främja en sådan utveckling ! Så här borde ni och vi i Miljöpartiet gå armkrok för en sådan utveckling .Barnen ska inte betala priset för brister i däckbranschens utveckling om lösningar inte ännu finns ! De alternativa lösningar som finns för konstgräsplaner är gjorda på material som är förnyelsebart fullt ut , olivkärnor , eller restprodukter från skogen , jungfruligt om du vill kalla det så Fredrik , men inga plastpartiklar i Norasjön i varje fall , Eu har 2018 aviserat ett förbud i framtiden , jag känner inte till era invändningar mot det , men vad är det för nya revolutionerande insikter och resulterat i ni har funnit de senaste två till tre åren som inte Eu experter hade med i sitt direktiv från 2018?Mvh Jan Larsson Miljöpartiet Nora

  5. Är lite frågande till resonemanget med att man genom användandet at gummigranulat förhindrar att däcken istället bränns? När granulatet ska bytas eller planen ska avvecklas, vad menar man händer med materialet då?

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.