Då var dagen här. Sista dagen på detta år, vilket även innebär slutet för mitt skrivande på 24i. Sorgligt men sant.
I vanlig ordning undrar jag vart alla dagar har tagit vägen. Vad jag har åstadkommit under året, och allt sånt där annat djupt.
För att knyta ihop säcken på ett bra sätt, har jag varit en effetkiv och duktig människa de senaste dagarna (enligt mig själv i alla fall).
Det som är mest anmärkningsvärt är ändå att jag lyckats med något jag aldrig trott att jag skulle fixa: montera ihop diverse möbler.
När det kommer till människor har jag världens bästa tålamod, men det här med saker och prylar. Som inte har några känslor, utan bara gör livet surt för mig. Där är stubinen kortare än gammelsmurfen.
Jag ska vara helt ärlig, och erkänna att jag fällde en och annan tår av stolthet när jag insåg att jag fixat det. Sen skickades det ut ett och annat mms, med en vacker bild på mitt nya köksbord, de fyra stolarna och tv-bänken. Som jag fixat, helt på egen hand. Det här kallas girlpower. På hög nivå!
Så var det den där grejen med nyårslöften. Jag brukar alltid lova att jag ska bli sådär supervältränad, så alla män vill ha mig och alla kvinnor vill vara mig.
Så blir jag sådär extremt motiverad och kör stenhårt, äter som jag ska och allt sånt. Sen tröttnar jag. Hittar på ursäkter för att inte gå till gymmet, städar istället och fastnar sedan framför teven med min största last ostbågarna. Dom gyllende, vackra krokarna som får ens fingrar att lukta snusk. Men gott är det.
Nej, i år skiter jag nog i alla såna där löften, som jag ändå inte håller ( ursäkta min franska). Jag tror jag kör på att kombinera alla olika dieter som finns, så får jag äta vad jag vill. Det blir enklast.
Som sagt, det blir minimalt med press på mig själv inför 2013. Känns som jag ska jobba på mycket självkänsla och att sluta vara en sån perfektionist i vissa lägen istället. När det gäller min städning och organisation till exempel.Här snackar vi böcker som står uppradade i färgskala, likaså kläder. Och mina dvd-filmer står i bokstavsordning. Sen har jag massa annat pedantiskt för mig, men det håller jag lite för mig själv. Jag är trots allt singel, och vill inte skrämma bort alla män som finns!
Jag snappade upp en sån bra grej för ett tag sen:
– Det finns två vargar inom oss som bråkar hela tiden. En god och en ond.
– Men vem vinner då?
-Den man matar.
Kort, klokt och väldigt sant. Med den lilla vargstoryn tar jag och tackar för mig, och önskar er alla ett otroligt gott nytt år!
Sen en särskild hälsning till min lilla dvärgpudel Ludde. Som kommer skaka som ett asplöv hela nyårsafton, och vägra sätta tassen utanför dörren. Ja, han är en av många fyrbenta varelser som är livrädd för smällare, fyrverkerier och allt vad det heter.
Själv ska jag fira in det nya året på bästa sätt, tillsammans med min äldsta och bästa vän Mathilda. Hon är så fantastisk så jag önskar hon ville genomgå ett könsbyte, och gifta sig med mig. Benjamin syrsa säger trots allt att allt jag önskar kan jag få. Upp till bevis du gröna varelse!
Nu jag till alla läsare säger tack och bock,
vare sig du är vit, röd, brun, gul, smal eller tjock.
