LINDESBERG. Tiden när LIF Lindesberg spelade i dåvarande Elitserien är sedan länge förbi, och Herrallsvenskan är förmodligen den nivå de brandgula ska spela på. Men vad förväntar sig publik och sponsorer? De senaste fem säsongerna har varit riktiga bottennapp.
24i har tittat lite på de senaste tio säsongerna i Herrallsvenskan. Coronan har förstås spelat in under innevarande säsong och måste räknas på ett eget sätt, men sanningen är att LIF tappat från att ha varit ett potentiellt kvallag uppåt till att idag vara ett kvallag nedåt.
Under de tio studerade säsongerna har LIF Lindesberg inte gjort några spektakulära värvningar, utan levt högt på egenfostrade produkter plus en och annan talang som hamnat i LIF av olika anledningar. Välkommet under den aktuella tiden har varit att utflugna stjärnor som Richard ”Solis” Eriksson Nelson och Joakim Bååk spelat sina sista säsonger i klubben, men i övrigt har man hållit fast vid ”egna produkter”.
På tränarsidan ledde förre stjärnan Herman Arenvang LIF under de framgångsrika första åren, men blev ändå kritiserad för att inte ta de avgörande stegen uppåt. Arenvang avlöstes av då okände damtränaren Tobias Pettersson inför säsongen 2016/17, som fick stå åt sidan för Erik Axelsson och Richard Eriksson Nelson redan säsongen därpå. Inför säsongen 2018/19 anlitades förre storspelaren Ivica Zubac som tränare, men framgångarna fanns kvar – på önskelistan. Inför årets säsong tog man in oprövade Stefan Karlsson, men inte heller det har fått önskad utveckling.
Innan Coronan minskade publiksiffrorna betänkligt och fortfarande är LIF Lindesbergs mest framgångsrika koncept det då unge tränaren Mats Engblom införde inför den första säsongen i Elitserien. Mats idé var tydlig och modern – LIF Lindesberg skulle vara så bra tränat att man kunde springa ihjäl alla lag över 60 minuter och man skulle kontra och trycka i alla situationer som kom upp. LIF hade då rekordpublik inne i Idrottshuset i Örebro och det tråkiga i historieberättelsen var att Hammarby hade ungefär samma koncept och att Bajentränaren Magnus ”Nollan” Grahn hade ett något bättre manskap än LIF. Förmodligen hade historien annars sett annorlunda ut.
Pratar man runt i LIF-kretsar verkar de allra flesta inse att något måste göras. Att bli lite sämre år för år, jämfört med konkurrenterna, håller inte. Ett framtidskoncept måste byggas och spelare på några viktiga positioner måste komma in.
Idag, i Herrallsvenskan, finns inget så offensivt lag som LIF Lindesberg var för 15 år sedan. Men man har ett ungt, träningsvilligt och offensivt lag – om man tittar spelare för spelare. Är det läge för LIF Lindesberg att satsa som Mats Engblom gjorde då?
Vad krävs då? Bestämmer sig LIF Lindesberg för att satsa ungt och offensivt behöver man göra minst två mål ytterligare i snitt per match och släppa in ett eller helst två mål mindre per match. Man behöver alltså stabilt och kontinuerligt målvaktsspel som garanterar kontringar och man behöver en försvarsjätte. Framåt, åtminstone om Fatlumm Ahmeti väljer att fortsätta, finns det mesta redan.
Vad säger publiken? Vad säger sponsorerna?
