INSÄNDARE/DEBATT. Vänsterpartiet i Lindesberg är starkt kritiskt till att majoriteten i Lindesberg vill inrätta en så kallad jourskola i kommunen. Vänstern menar att det är bättre att lägga pengarna på de 25 procent av eleverna som inte kommer in på gymnasiet. Läs debattinlägget här.
Har Lindesberg de miljoner som behövs?
Den styrande majoriteten vill inrätta jourskola i Lindesberg. Vad menas då med en sådan? Det är en disciplinär åtgärd som kan tas till som yttersta konsekvens för destruktiva elever som allvarligt stör ordning och trygghet för andra i skolan. Hittills är det bara Stockholm och Göteborg som inrättat jourskolor.
Det är alltså ingen stödåtgärd för att hjälpa elever som har svårigheter att nå kunskapsmålen eller som riskerar att inte få godkända betyg. I de fallen är det elevens behov som avgör och enligt skollagen måste skolan ge sådant stöd.
Jourskola eller som det också kallas, akutskola, är alltså en disciplinär åtgärd att ta till när ingenting annat fungerat. Jourskola kan bara komma ifråga för en elev som är avstängd och inte får vistas i den vanliga skolan. Den är inget led i den åtgärdstrappa som rektor förfogar över redan nu.
När kan en elev bli avstängd? Det kan ske av två anledningar. Den ena är när rektor redan använt sig av hela åtgärdstrappan – omhändertagit föremål som eleven inte får ha, utvisat från klassrum, gjort utredning med skriftlig varning, tillfälligt omplacerat eleven i annan del av skolan eller annan skola och slutligen avstängt av eleven från skolan. Det här är alltså åtgärder som redan finns i skollagen. Det andra skälet till avstängning är om något mycket allvarligt händer akut. En sådan händelse kan vara att eleven varit särskilt våldsam eller gjort något annat kriminellt, till exempel sålt droger på skolan.
Redan nu kan elev enligt skollagen stängas av en vecka i taget och upp till fyra gånger per läsår. Socialtjänsten informeras i de här fallen.
Avsikten med jourskola är inte bestraffning utan att få eleven att ändra beteende, så att hen kan återvända till sin vanliga skola. För att åstadkomma en förändring på fyra veckor krävs kvalificerat stöd av välutbildade personer med särskilda kunskaper om den här elevgruppen. Det kan handla om polis, skolkurator, psykolog och socialtjänst. Dessutom ska eleven som förstås har skolplikt ha fortsatt rätt till undervisning i sin jourskola. Vad hamnar kostnaden på för detta? Skolhuvudmännen i Stockholm och Göteborg som är de enda i landet som har eller har haft jourskolor säger att den åtgärden grundar sig på att man har en stor skolverksamhet och kraftiga ekonomiska muskler.
Stockholm som har 79000 grundskoleelever fyller inte alltid de tolv platser man har på jourskolan. Södertälje med över 100 000 invånare har lagt ner sin skolakut, för behovet som motsvarar resurserna fanns inte!
Hur många elever skulle det kunna handla om i Lindesberg varje år som efter avstängning behöver jourskola? En? Två? Ingen? Finns behovet efter att alla andra åtgärder uttömts?
Har Lindesberg de miljonerna för en sådan åtgärd? Risken finns att skolan dräneras på de pengar som behövs för insatser till stöd och särskilt stöd för att fler elever ska nå kunskapsmålen och gå ut med godkända betyg. Sådant stöd ska ges enligt skollagen och skolan kan dömas till skadestånd om stödet inte ges.
Lägg pengarna på hjälp till de 25 % av eleverna som inte kommer in på gymnasiet, för att de saknar godkända betyg. Lägg inte miljoner på sådana disciplinära åtgärder som jourskola, som kräver lokal och personal utanför elevernas skolenhet.
Vänsterpartiet i Lindesberg
Dick Johansson, ordförande
Fredrik Sundén Vessling, ordinarie i Kf och Ks
Ulf Axelsson, ordinarie i Kf
Gunilla Remnert, ordinarie i Kf
Marita Blixt, medlem
Bättre att ge ”barn” och ungdomar möjligheter att lära sig förstå och på så vis inrätta denna skola i jourformat.
För vilka tjänar inte på det i längden!?
Alla!
Humle, jag tänker att det handlar mer om tolkning än om sanning. Men om det skapar missförstånd är det olyckligt. Om man är obehörig till gymnasiet, så kommer man inte in på de nationella programmen som är yrkesförberedande eller studieförberedande. Vi tycks vara överens om att det är alldeles för många elever som lämnar grundskolan utan den behörigheten. De som saknar behörighet kan lyckligtvis gå IM, vilket ger eleverna en ny möjlighet att skaffa sig godkända betyg för att sedan bli behöriga till ett nationellt program. Uttrycken ”komma in på gymnasiet” eller ”gå på gymnasiet” är kanske för flytande och kan misstolkas av dem som inte är så bekanta med skolan, vilket jag tror att du har rätt i. Tack för ditt engagemang i frågan! Vänligen Marita
Håller helt med om att det är ett stort behov absolut. Men som du också skrev så är det behörighet till yrkesprogram eller till studieförberedande program som ni refererar till.
Men i texten kan den som inte kan skolan lätt få uppfattningen att de inte kommer att gå gymnasiet alls. De kan visst gå gymnasiet men ex IM.
Tycker att det bör vara rätt då sanningen annars blir glidande.
Detta har inget med de faktum att alldeles för få elever är behöriga till yrkesprogram och studieförberedande program
Humle, du har rätt i att kraven ser olika ut för olika program och att man på gymnasiet kan läsa upp ämnen. Men att gymnasieskolan är öppen för alla med grundskoleutbildning betyder inte automatiskt att man är behörig. I skolverkets egen statistik använder de just ordet behörig i den kolumn där det står att 80,2% är behöriga till yrkesprogram, det vill säga att de måste vara godkända i sv, eng och ma och minst fem ämnen till. Det innebär alltså att 20% av eleverna inte når upp till det kravet. För att vara behörig till studieförberedande program måste man vara godkänd i betydligt mer – sv, eng, ma och minst nio andra ämnen till. Låter siffran 25% obehöriga sammantaget osannolik? Jag håller med dig om att man ska vara noggrann med termer, men jag tycker inte att det ska få skymma det väsentliga i vår artikel. Nämligen att man bör satsa på och ge stöd åt den stora grupp elever, som saknar godkända betyg i stället för att satsa stora summor på disciplinära åtgärder.
Marita. Var svaret till mig? I så fall sköt du över ribban. Alla elever har behörighet till gymnasiet. Alla elever har inte behörighet till alla program. Några kan ex.få läsa ett eller flera ämnen på IM innan de börjar det ”riktiga” programmet. Men gymnasiet har dom behörighet till.
Det är ”ganska ” viktigt att veta vad man säger och påstår. Hoppas att du även vill kommentera detta inlägg
Skolverkets senaste statistik från läsåret 2021/22 visar att av niondeklassarna i Lindesberg hade 68,4% uppnått kunskapsmålen i alla ämnen. Till yrkesprogrammen var 80,2 behöriga. Siffrorna avser samtliga högstadier i kommunen.
Enligt Skolverkets senaste statistik för läsåret 2021/22 uppnådde 68,4% av niorna kunskapskraven i alla ämnen. Behöriga till yrkesprogram var 80,2 %.
Är ganska säker på att alla elever har behörighet till gymnasiet. Vilka skulle inte ha det?
oj oj oj stopp här ett tag! 25% av eleverna kommer inte in på gymnasiet?? Kan det verkligen vara rätt, är det rätt så är det fanemej en skandal och ett prakthaveri från skolan och samhällets sida. Hur kan 25% inte gå ut med godkända betyg? Vilka är det som inte har godkända betyg? Hur är det ens möjligt? Hur mycket har det satsats på dessa elever innan? VAD är det egentliga problemet?
Sen ska väl alla som varit våldsamma eller begått brott straffas och vara omhändertagna istället för att få springa fritt i samhället. HVB, SiS eller fängelse är rätta platsen för dom.
Är fortfarande i chock, 25% har inte gymnasiebehörighet, det är ett praktfiasko som lärare, skolledare och politiker får ta på sig helt och hållet. Fast i omvänd ordning….