På onsdag kommer kommunfullmäktige i Nora att behandla tre medborgarförslag från slutet av februari som alla går ut på att kulturpedagogverksamheten ska behållas. Som bekant beslutade det gamla sexpartistyret att verksamheten skulle upphöra i samband med vårterminens slut. I opposition kämpade socialdemokraterna med näbbar och klor för att kulturpedagogerna inte skulle försvinna. I sitt med Vänsterpartiet gemensamma budgetförslag fanns de kvar som en viktig värdefull del av grund- och förskolan i Nora.
Efter att beslutet om nedläggning togs och medborgarförslagen lämnades in har mycket hunnit hända inom norapolitiken. Socialdemokraterna kom i april överens med Vänstern och Moderaterna om att bilda en ny majoritet för att styra Nora och någon gång i samband med detta verkar det tidigare så starka stödet för kulturpedagogernas verksamhet ha försvunnit.
Idag kan medborgarförslagen tyckas inaktuella eftersom kulturpedagogernas tjänster inte längre finns kvar och personalen har spridits för vinden. Men det som gnager i mig, som var en av alla sossar som försvarade kulturpedagogerna innan maktskiftet, är att det aldrig hade behövt bli så här om bara viljan, modet och ledarskapet funnits hos socialdemokraterna. Medborgarförslagen behandlades första gången i Barn och Utbildningsnämnden den 30 maj, alltså innan vårterminens slut, men då röstade samtliga socialdemokrater för att medborgarförslaget skulle avslås. Man valde alltså inte att ta chansen att bevara kulturpedagogerna när det gick.
Den tolfte september får kommunstyrelsens ordförande Solveig Oscarsson frågan här på 24i om varför man valt att låta verksamheten gå i graven och om hon tror att väljarna kommer att acceptera det brutna vallöftet. Kommunalrådet svarar att det beror på hur partiet kan förklara det som skett och det korta svaret vi får nöja oss med är att kulturpedagogerna inte finns med i budgeten för 2012.
Frågan är varför man inte gjorde något när man hade kunde. Naturligtvis hade man kunnat skjuta till eller omfördelat pengar så att man inte som nu lägger ned, utreder och sedan i bästa fall återinför hela eller delar av verksamheten. Det hade varit betydligt bättre och ärligare att utreda under hösten och sedan ta ställning till om man skulle fortsätta efter det.
Nu tror jag att anledningen till detta handlande är en helt annan. Moderaterna har hela tiden velat lägga ned verksamheten och de ligger också bakom den budget som gäller för 2012 där kulturpedagogerna är borta. Tyvärr tror jag att Socialdemokraterna valde att sälja ut kulturpedagogerna för att kunna bilda majoritet och ta över styret i Nora. I och med att moderaterna inte tyckte att kulturpedagogerna skulle vara kvar var det enklare att i förhandlingarna om kommunalrådsposter och makten låta kulturpedagogfrågan försvinna ut i en redan beslutad utvärdering. Hellre det än att riskera hela det hägrande samarbetet.
Jag är dock inte speciellt förvånad över agerandet, det senaste året har det känts som att sakfrågor mer behandlats som förhandlingsargument än för deras eget innehåll och värde. Efter att det gamla sexpartisamarbetet sprack i november inleddes (fåfänga och misslyckade, visade det sig snart och föga överraskande) försök att förhandla fram en majoritet tillsammans med Kd. För att sälja in detta internt inom socialdemokratin var de starkaste argumenten att det var brådskan att få till en konstellation som kunde stoppa omorganisationen av de kommunala bolagen, stoppa införandet av LOV och rädda just kulturpedagogerna. Så här i efterhand kan man fråga sig vad som var det bråttom, var det verkligen att kunna agera i sakfrågorna eller var det att de kunde användas som just ursäkter för att komma till makten?
Samma visa har upprepats ännu en gång, efter att S, V och M kom överens i april gjordes uttalanden om hur viktigt det var att de gamla borgerliga kommunalråden omedelbart avgick så att nya socialdemokratiska snabbt kunde ta över. Men varför var det så bråttom? Inte kan det ha varit för att man ville förändra politiken, för av det bidde ingenting.
Thomas Jansson, Socialdemokrat och föredetting (Nora)
