Bildningsnämnden arbetar just nu med att ta fram en ny Kultur- och fritidspolicy. Den ska omfatta alla medborgare och vara vägledande för hela kommunens arbete med frågor som rör kultur, idrott och fritidsfrågor. Anledningen är att vi vill skapa en aktivare kommunal kultur- och fritidspolitik som utvecklar Hällefors kommun och som regelbundet omprövas och utvärderas i dialog med kommuninnevånarna. I dagarna har ett remissförslag skickats ut till alla föreningar och organisationer som berörs av detta och vi hoppas på stort gensvar och engagemang.
Till kultur- och fritidsområdet räknas förutom föreningslivet även biblioteken, idrottsanläggningarna, kulturskolan, fritidsgårdsverksamheten, folkbildningsorganisationerna, Krokbornsparken, bad- och lekplatser, konsthallen och offentliga utsmyckningar. Här ingår även kulturarv, kulturminnesvård, lokalhistoria och det offentliga rummets utformning. Vi tycker det är viktigt att föreningar och verksamheter från samtliga områden alltid behandlas likvärdigt. Likaså att tidigare konstruerande motsättningar mellan idrottsverksamhet och kulturverksamhet aktivt motverkas.
Sedan kultur och föreningsnämnden slogs ihop med barnomsorgs- och utbildningsnämnden 1993 har kultur- och fritidsfrågorna levt ett alltför undanskymt liv inom kommunen. Förmodligen beror detta på att de ”hårda” barnomsorgs- och skolfrågorna överskuggat de mer ”mjuka” kultur- och fritidsperspektiven som utgår från många kommunmedborgares ideella engagemang. Föreningsverksamhet skapar engagemang och delaktighet i lokalsamhället. Idrott och kultur stärker kreativiteten och entreprenörskapsandan. Ett ökat kultur- och fritidsutbud för elever ger också bättre resultat i skolan.
När man gör spännande saker tillsammans så förflyttas våra kollektiva förväntanshorisonter kring vad som är möjligt att åstadkomma. Ett aktuellt exempel på detta är de stora planer som just nu formuleras kring Hällevis framtida utveckling. Kultur- och föreningslivet skapar ett viktigt kitt i samhället, ett kitt som bygger tillit och uppmuntran. Trots tidigare återkommande diskussioner kring exempelvis kulturskolans utveckling eller politiska strävanden efter att profilera Hällefors som en kulturkommun har föreningslivet, det spontana skapandet och människors vardagsengagemang, varit förvånansvärt osynligt. Man har förbisett betydande resurser i lokalsamhället.
Under 2011 satsade Hällefors 2133 kr per kommuninnevånare på kultur och fritidsfrågorna. Detta kan jämföras med genomsnittet för Örebro län som låg på 2094 kr. Hällefors tillhör alltså de kommuner i vår närhet som satsar mest på detta område. Även om skillnaderna mellan de flesta kommuner inte är speciellt stora så är det ändå en viktig signal. Frågor vi behöver fortsätta ställa och arbeta med är om resurserna hamnar rätt, får kommuninnevånarna ut mesta möjliga av dessa satsade skattemedel? Hur kan vi bli ännu bättre på kultur- och fritid i Hällefors kommun?
Slutligen vill vi understryka att kultur- och fritidsfrågorna, där vi som sagt självklart även inkluderar idrotten och föreningslivet, är mycket viktiga för hela kommunens utveckling.
Alla dessa verksamheter uppmuntrar och inspirerar till möten mellan människor som annars inte skulle ha mötts. En kommun med ett aktivt föreningsliv präglas i högre utsträckning av samarbete och sammanhållning. I tider av främlingsfientlighet och svåra ekonomiska reduceringsuppdrag blir den sammanhållning som ett vitalt förenings- och kulturliv ger än mer viktigt. Vi skulle gärna se att det totala kultur- och fritidsutbudet ökar. Vi hoppas på en bred diskussion och stort engagemang kring denna kultur- och fritidspolitiska satsning som bildningsnämnden påbörjat. Insikten om hur en aktiv kultur- och fritidsverksamhet utvecklar människors och hela vårt samhälle kan och bör breddas.
Stefan Backius (v) Maria J Andersson (gl) och Maria Gustavsson (v)
Arbetsgruppen för Kultur och fritidsfrågor i Bildningsnämnden Hällefors kommun
Visst är det kommunfullmäktige som fördelar våra – dvs medborgarnas – pengar till nämnderna och deras förvaltningar genom att besluta budget.
Men det är inte riktigt så enkelt som att säga att en ökad kostnad i en del av kommunekonomin innebär att andra delar därmed får bära var sin del av denna kostnad genom minskade anslag. Inte heller går det att säga att sänkta kostnader/ökade inkomster i en del av ekonomin gör att förvaltningarna får dela på detta tillskott. Det var detta jag var ute efter i mitt förra inlägg.
Bildnings budget påverkas exempelvis av sådant som upp och nedgångar i elevantal – rättare sagt av hur KF-politikerna tolkar dessa variationer och utifrån det fattar beslut. Därmed kan bildnings budget minska även om kommunens resultat stärks och vice versa.
Utöver det vill jag framhålla att jag håller med dig angående slöseriet med miljonen i ”kommunchefens lön för att göra ingenting”. Vänstern var inte med när denna uppgörelse med kommunchefen gjordes, visste inte om den på förhand och informerades i efterhand. Vi är därmed frågande till hur detta gick till och ytterst kritiska till den stora summa det handlar om.
Tack för svar, det låter bra det du säger om biblioteket. Hälleforsingarna är nog nöjda med biblioteket som det är nu, men det är alltid bra med utveckling. Om det sker på bekostnad av att vi blir av med bokhandeln är det inte bra.
Det är klart att jag inte tror det tas på er budget (kommunchefens lön för att göra ingenting i ett år), men tror du vi gör skillnad på Bildningsnämndens pengar och Kommunstyrelsens pengar? Det är ju VÅRA pengar oavsett. Tar dom slut så får Bildning mindre pengar i nästa budget.
Jag kan tänka mig att det är många som tycker som du, att placeringen är viktigare än driftsformen. Båda alternativen, att biblioteket stannar eller flyttar, är möjlig inom båda driftsformerna. Flytt respektive driftsform är därmed olika frågor.
Bakgrunden till beslutet om egen regi (efter att den upphandlingsperiod som nämnden beslutade ingå avslutats) handlade om viljan att ta tag i kultur- och fritidsfrågorna som artikeln beskriver. Biblioteket är självklart helt centralt i en sådan ambition. Nackdelen med entreprenadformen är att utvecklingsarbetet endast kan ske med tre-fyra års mellanrum, då ny upphandlingsperiod är på väg (under varje kontraktsperiod gäller ju ingångna kriterier och avtal). Risken är då stor att utvecklingsdiskussionen dör ut däremellan. Entreprenadformen gör också långsiktigheten mer svåröverblickbar.
För mig kommer även beslutet om ev. flytt främst handla om vilken lokal som mest underlättar bibliotekets och kultur- och fritidslivet utveckling. Här måste självklart sådant som tillgänglighet och pris mm vägas in. Kommer jag fram till att nuvarande lokal är den bäst lämpade och fortfarande sitter i beslutsposition, kommer jag förstås rösta för det. Alla som var på vårt senaste nämndsammanträde under den aktuella punkten vet att majoriteten och ordförande uttryckte att vi vill starta en medborgardialog om bibliotekets innehåll och fritidsfrågornas utveckling (inkl lokalfrågan) och hoppas göra det i samarbete med Val- och demokratinämnden. Som jag ser det kommer en ev. flytt tidigast ske efter beslutad upphandlingsperiods utgång, dvs 1-2 år. Så det finns tid för en dialog.
Angående pengarna du vill jag ska kommentera: precis som du har jag läst om detta i tidningen/hört det ryktesvägen (så är det ofta att vara fritidspolitiker) så vad kan jag säga mer än att jag skulle bli gravt chockad om de togs av bildningsnämndens budget, något jag inte tror och förväntar mig.
Placeringen av biblioteket är viktigare än driftsformen! Innan ni fattar några beslut borde ni ta reda på hur många ”extrabesök” man får genom alla som tittar in på väg till och från affären, systemet, bokhandeln, banken…. Vem som helst (utom möjligtvis politiker) kan begripa hur viktigt det är att inte ha tomma lokaler i centrumhuset och vilken vinst det är för bibblan/låntagarna att ligga mitt i smeten.
Och 600 000 kr, skulle det inte gå till den nya kulturchefen då?
Annars går det kanske jämnt upp med det vi får punga ut med till kommunchefen under det år hon får lön utan att jobba. Kommentera dom pengarna är du snäll.
Hej Bokälskarn. Observera att beslutsunderlaget för dagens nämndsammanträde inte handlade om eventuell flytt. I dagsläget finns inte något sådant förslag. Det nämnden behandlade idag gällde bibliotek på entreprenad kontra i egen regi. Beslutet blev att gå ut med upphandling för 1 år med ev. förlängning 1 år, och därefter gå över till egen regi.
Enligt beslutsunderlaget skulle kommunen, om biblioteket drevs i egen regi och med nuvarande servicenivå, få 600 000 kr över (det skulle alltså bli billigare i egen regi) att kunna satsa på utveckling av biblioteksverksamheten.
Jag har en fråga om bibliotekets flytt. I erat underlag till beslutet står ingenting om personalens delaktighet. vad tycker dom? Och slår ni undan möjligheten för bokhandeln/turistbyrån att överleva? Isåfall står lokalerna tomma i centrumhuset inom kort, hur bra är det? Dessutom har biblioteket oslagbara öppettider nu, inget bibliotek i en sådan liten ort har så generösa öppettider. Hur ska kommunen ha råd att upprätthålla dem? Jag tycker det verkar som en betydande risk för utarmning av centrum och en försämring av servicen.