BLOGG. Bloggaren Wohlgart Andersson är hemma efter hjärtoperationen, men har upplevt en del som han måste korrigera. Istället för de 43 trappstegen upp till lägenheten valde Wohlgart att köpa en villavagn. Läs Wohlgarts blogg här.
43 trappsteg – jag köpte en villavagn istället
Det var SUCK förra tisdagen – Sjukhus Utryckning Civila Kläder.
Det har gått bra under veckan, men jag tycker sjukhuset lägger visst ansvar på mig, som jag tycker de ska stå för. Jag ska exempelvis ta en spruta själv. Det är något slags medel som ska räkna ut hur mycket Varan jag ska äta fortsättningsvis. Kanske inte svårare än att ta en insulinspruta kan tyckas, men det är det.
När jag fick den på lasarettet kände jag inte ens när de stack. Nu när jag ska ta den själv blir det små blåa prickar där jag stuckit mig. Jag gör något fel, för det gör dessutom ont ett tag. Sånt här ska göras av sjukhuspersonal, tänk om jag dessutom skulle vara spruträdd?
För att slippa de 43 trappstegen till lägenheten har jag lånat VD:ns husvagn. Det har varit ganska bra att bo i, men igår var jag och köpte en villavagn istället. Tyckte den var som en hel stuga. Husvagnen får jag inte ha så länge, då vd:n ska ha den själv under semestern.
Villavagnen ska placeras på dotterns tomt. Där ska marken fyllas ut innan vagnen kan placeras. Detta kommer att ske vecka 28. Så nu blir det turbulens under några veckor, ska bli kul att se hur det blir. Jag är en ganska bra problemlösare, så det ordnar sig nog.
Motion är viktigt. Jag har lånat en rullator att hålla mig i. Känner mig lite gammal när jag går med den, men det är smällar man får ta. Den är bra eftersom jag kan sitta på den en stund när jag blir trött. Går runt kvarteret, känns jättelångt men var inte mer än 425 meter. Med vilan tar det 15 minuter att ta sig runt. Mitt delmål är att gå två gånger dag.
Diabetesen skall skötas, det går bra än så länge. Jag ska synda på lördagar har jag bestämt, så jag har något att se framemot framöver. I lördags åt jag en budapestbakelse, men det fanns faktiskt sockerfria bakelser också. En sådan åt jag förra lördagen fastän det var syndardag. Den smakade faktiskt riktigt gott, även om man nu inte kan jämföra den med en budapestbakelse förstås. Däremot var inte de sockerfria wienerbröden lika goda.
Här verkar det som ”utvecklingschefen” i Nora suttigt och sovit en eftermiddagslur, efter en god middag.
Ett helt område, med små enplanshus, har just transporterats bort och bara soporna lämnats kvar.
Alldeles ypperligt, för folk, som inte kan gå i trappor och med en trädgårdsmästare, värd namnet och ett koppel arbetslösa
borde det ha blivit en oas för gamla och sjuka.
Men det bidde inte ett skit.
I stället blir det nog uthyrning av gamla och sjuka till lägst bjudande i något byggföretag.