HÄLLEFORS. På Hällefors bruksträdgård planteras det verbena i rasande hastighet. Den brådaste tiden är inne, men ägarna, Lennart och Ritha Sörling är ändå ganska lugna. Trots att det är bråttom har de tid att ha vårkänslor.
-Man måste hinna med att sitta i solen och dricka en kaffe bortemellanåt. Och vårelda lite, säger de.
I växthusen står pelargoner och lobelior i långa rader. Utomhus står lökväxterna och det är svårt att hålla sig från att köpa av alla sorter. Drömmen om en verkligt prunkande trädgård både vår, sommar och höst gör sig påmind. Det finns en del att göra hemma i trädgården redan nu. Beskära äppelträd och buskar, vara med och rensa bort ogräset omedelbart det tittar upp. Inomhus kan man nu väcka pelargonerna till liv, byta jord, klippa ner dem lite och sätta nya sticklingar.
-Vi människor är ganska traditionella, säger Lennart Sörling. Man pratar varje år om olika trender i trädgård, men det är ändå rött/vitt/blått som säljer. Det kommer många olika sorters blommor men långt ifrån alla blir storsäljare. Verbena är en av dem som blivit succé. Stora blandamplar har verkligen blivit populära, de säljer vi många hundra av. Acceptansen av färger har också förändrats lite under åren, förr var det omöjligt att sälja vita blommor, men de är väldigt populära nu. Man ansåg nog att om man betalade för blommor så skulle det vara färgrikt.
Ritha Sörling menar att en trend som verkar stanna är att det man odlar gärna ska vara ätbart. Tomat, squash, paprika, chili och alla slags kryddor säljer mycket. Man vill gärna att det ska ha växt upp en del, gärna finnas kart eller knopp redan när man köper, och det är likadant med rosor. Och visst är det så att den senaste trädgårdsboomen har hållit i sig i tio år. Det märks inte minst på alla program på TV. Förr hade man kanske bara ett enda program som handlade om hur man skulle få växterna så stora som möjligt, nu handlar det lika mycket eller mer om design.
Vad gör ni på vintern?
-Då tar vi semester. Vi har blivit med husbil, skrattar de. Vi sätter oss ibland och bara kör dit näsan pekar, men ofta har vi ett slutmål. Sisat var det Tariffa i Spanien. Ena dagen en halvmil och nästa dag 30 mil, vi tar det som vi kommer. Och man får lära sig att hålla sams, avslutar Ritha och Lennart Sörling innan de gräver vidare i planteringsjorden.
