Debatt: Församlingen har viktigare frågor att hantera

INSÄNDARE/DEBATT. Förre, och kanske blivande, kyrkopolitikern Jens-Mikael Larsson i Nora menar i ett debattinlägg att det krävs mod för att få ordning på problemen i Nora Bergslagsförsamling. Larsson menar också att det finns viktigare frågor att jobba med. Läs Jens-Mikael Larssons inlägg här.

Det krävs mod av de ansvariga

Det är förfärligt tråkigt att ta del av alla skriverier och i samtal höra om det som händer i Nora bergslagsförsamling. Vad gäller uppsägningen av församlingens organist som saknar saklig grund och inte följer de regelverk som finns ska jag inte orda så mycket. Andra har redan gjort det sakligt och förtjänstfullt. Jag uppmanar med bestämdhet församlingens ledning att dra tillbaka uppsägningen. Den riskerar att gå hela vägen upp i Arbetsdomstolen och kosta församlingen flera miljoner. Vad priset för försämrat anseende blir går inte att förutse. Ska vi verkligen sätta församlingen på kartan med sådant orättfärdigt, omoraliskt och inhumant agerande? Nej, tycker jag, och nu krävs mod av ansvariga att ändra på det.

Församlingen har viktigare frågor att hantera de närmaste åren. En ekonomi som är minst sagt ansträngd. En antagen budget för 2021 som visar på flera miljoner i underskott. En osäker framtid vad gäller medlemsantalet, inte minst med tanke på vad som nu händer kring uppsägningen. Vi vet att människor avlider ut ur kyrkan men man föds inte längre in i den. Man måste döpas för att upptas som medlem. Hur snabbt utvecklingen med utträden kommer att gå har vi ingen aning om och bättre beredskap för det måste finnas. Församlingen måste de närmsta åren reducera antalet anställda betydligt, främst inom administrationen där kostnaderna har skenat iväg. Antalet fastigheter måste också bli färre och klockaregården där kansliet idag finns bör så fort det är möjligt bjudas ut till försäljning. Fler fastigheter behöver säljas. Nytänk måste till. Kanske tomma butikslokaler i Nora kan bli nya kontor. Vad gäller de förtroendevalda så måste ansvaret återgå till kyrkorådet och inte ligga på några fåtal i slutna arbetsutskott och delegationer.

Delegationsordningen måste reformeras. De förtroendevalda som behöver bli fler behöver också vara beredda på att jobba mycket mer för nästan ingen betalning alls. Idéellt arbete måste bli normen och det är så man i grunden bygger en församling. Arbetsuppgifter inom adminstration, lokalvård och visst vaktmästeri måste i framtiden utföras genom frivilligarbete. Församlingen kommer också inom några år att behöva uppgå i en större enhet. Arbetet har vad jag förstår inletts med att göra det som idag är Bergslagens kontrakt (församlingarna i norra länsdelen) till ett pastorat. Där måste Nora vara med från början i arbetet och man kan inte gå ihop med andra med alltför oordnad ekonomi och man får inte vara skuldsatta. Man behöver också lyfta blicken till andra möjligheter till större enheter. Noras geografiska läge i hörnet av Västerås stift gör att vi gränsar till två andra stift och möjligheter till samarbete där. Huvudspåret måste vara i nuvarande kontrakt, men förutsättningslösa kontakter med Karlskoga församling i Karlstads stift och Hovsta pastorat i Strängnäs stift bör också tas. De sistnämnda är också intresserade av att bilda en större enhet utan att behöva slås samman med stora Örebropastorat.

Utöver att församlingen måste blicka framåt och gå vidare från alla stridigheter och osämjor så kan man med stolthet konstatera vad mycket fantastisk verksamhet som i pandemitider och normala tider bedrivs. Att vi har kyrkomusiker med sina körer som är oerhört uppskattade vet alla. Men det finns så mycket övrig verksamhet och det är svårt att beskriva dom alla. Vi har Kyrkboden, en butik som visar på församlingens ansvar när butikslokaler i Nora samtidigt står tomma. Den fyller en viktig och uppskattad diakonal funktion i folks vardag som normalt inte har med kyrkan att göra. Vi har våra av kyrkogårdsförvaltningen vackra och välskötta kyrkogårdar där människor känner sig väl bemötta. Diakonal verksamhet som soppluncher och kaféer. Verksamheter för gamla, unga och barn med gympa, sång, studiecirklar, syföreningar och så dom oerhört uppskattade sinnesrogudstjänsterna. Kanslipersonal som bemöter människor som behöver komma i kontakt med kyrkan på ett trevligt och inbjudande sätt. Ett inbjudande församlingshem och dess husmor som förser verksamheter och andra med mat, fika och mellanmål. Kyrkans bidrag med handling till människor under pandemin är ett annat exempel på allt det goda. Till sist måste jag också peka på dom fräscha och trevliga lokaler man under sina år som förtroendevald alltid vistats i. Det kommer inte av sig självt, utan tack vare en fastighetssamordnare och vaktmästare och inte minst av fantastisk lokalvård. Det sista som sällan uppmärksammas förrän den dag arbetet inte utförs.

Det är för allt detta vi tillsammans och i samförstånd måste lösa problem och blicka framåt.

Jag har i dagarna ställt mig till församlingens förfogande för att kunna hjälpa till att bidra med det om så önskas.

Jens-Mikael Larsson
f.d. ordförande kyrkofullmäktige
f.d. ledamot kyrkorådet