INSÄNDARE/DEBATT. Närvaron av kajor i framför allt Nora har blivit ett stort sommarproblem som ingen verkar kunna lösa. En del av problemet går att komma åt, menar insändarskribenten Nils Johansson – nämligen att kajsäkra skorstenar. Läs Nils Johanssons insändare här.
Kajproblem
Återigen är kajproblemet i Nora på tapeten. Senast var det en angelägen fråga på fullmäktiges senaste sammanträde. Där klubbades igenom att man skall kalla till stormöte för att alla berörda kan slå sina kloka huvuden ihop.
För att få en lösning problemet bör man börja i rätt ända.
Eftersom kajan är en fågel som i hög grad anpassat sig till människors närvaro och väl utnyttjar de möjligheter till bobyggande som erbjuds, så bör man se till att minska på dessa. Kajan är en hålbyggare, men kan i brist på lämpliga boträd, utnyttja skorstenar som inte används för sitt avsedda ändamål. Även andra skrymslen på byggnader kommer till användning. Som exempel kan nämnas luftspalten under takfoten på Nora församlingshem. Större delen av kajpopulationen är med säkerhet född i någon av kommunens skorstenar.
Att ha ett kajbo i skorstenen kan också ställa till med avsevärda problem för fastighetsägaren. Om man bara eldar säsongsvis kan det bli en överraskning när man vill börja elda igen då höstkylan sätter in. Ventilationskanaler blir igentäppta och i värsta fall kan fukt som samlats i bobalen förorsaka frostsprängning i murstocken.
I det kortsiktiga perspektivet är det omöjligt att minska antalet kajor då det rör sig om flockar på många hundra individer som samlas i skymningen för att söka nattkvist i stans park.
På lång sikt bör alla fastighetsägare både i tätorten och på landsbygden kajsäkra sina skorstenar för att minska antalet häckningar. Hundra lyckade häckningar motsvarar mellan 400 till 500 nya kajor.
Nils Johansson
Järnboås
Där det finns snuskiga personer som drattlar med mat m.m. och inte kan idas slänga skiten där den hör hemma, i soptunnorna (och då gärna i soptunnor där kommunstyrande kunde vara tacknämliga att vara smarta nog att ha soptunnor MED LOCK!), där finns det och kommer alltid att finnas kajor! Det gäller ju att detta följts från början, kajor är smarta djur, att tro att det hjälper att skärpa till sig nu är typ år för sent. Likadant med boandet, man måste ju skydda direkt och inte när problemet väl dykt upp, det torde väl inte vara så j-vla svårt att fatta!
Jag hatar att säga det men nån måste väl göra det – även en djurvän som mig, men kajor (och det gäller de flesta fågelflockar i större mängder), blir ett problem i städer, då är det att skjuta av dem. Det gäller även i Gyttorp där vi nu har en större kaj-flock om minst tvåhundra fåglar som härjar runt. Men även skator…
Att hålla på och flumma runt med ”kaj-vakter” och cd-skivor hängandes i träd m.m. det funkar kanske en stund – men ni har inte med dumma djur att göra med – de lär sig snart att hantera problemet.
Och hallå!! ”hålbyggare”- det gäller väl även svalor och andra småfåglar..
Antingen skjuter ni av kajorna nu eller så väntar ni till våren så är det ett hemskt jobb som kan vänta för den som får uppdraget – skjuta ihjäl fåglar, och eventuellt ta sönder bon och ägg… Det är bara att välja.
Det tar mig emot att säga det.. men när man inte ens kan sätta sig på en restaurang i Nora om sommaren utan att man har en kaja i princip på bordet – då är gränsen nådd – även för en djurvän som mig.. att skrämma bort dem räcker i 1 minut sen är de tillbaka igen… Och vem sitter och dricker kaffe viftandes med armarna hela tiden?
Jo Du Andersson.
Jakten på kajor, bör nog utsträckas till ett mer vitt perspektiv.(tjyvaktiga skator har alla hört talas om) Vi kan nog komma överens om att
begreppet också kan omfatta ”tjyvar”, i svarta kläder och rånarhuva.
Kommunisterna vill ha bevakningspersonal. Jättebra !
Om man bland annat tittar på grannmediets senaste artikel om inbrott, ( Hitorp),samt den senaste utvecklingen i Nora,så blir, jakten på kajor och tvåbenta tjyvar närmast nödvändig.
Måste bli en kommunal karriärutveckling, att få en lokal
”politruk”, från partiet, som garanterar innevånarnas säkerhet, någon sorts ”polischef” ?
Tycker att ordet tjuv funkar bra som beskrivning på ”tjyvarna” men vad har det med denna insändare att göra?
Hur ska milisen/vaktstyrkan lösa kajproblemet?
Andersson och South-central.
Håller med om att beskrivningen av en ”kajor”, är en smula vag, men numera får man inte kalla en spade för en spade.
Föreslår att Ni kommer med en rak beskrivning av tjyvarna på två ben. Alltså inte Kajorna med både vingar och ben.
Men behovet av kommunal ”milis” eller sk vaktstyrka kvarstår, eftersom polisen inte är något alternativ.
Tack för den Andersson :-))
Hur många ben har de vingförsedda kajorna?
Nora har ju problem med kajor ! Dom med vingar och sen dom tvåbenta.
Är det inte läge att utvecklingsutskottet tar tag i det här ?
Vad som behövs, är ju vakter, vilket aviseras av Kommunistpartiet. Hur vore det att slå ihop all Kajjakt under ett kommunalt vaktbolag ?
Patrullerande vakter, skulle omedelbart öka säkerheten för glassätande turister och också få
dom ”tvåbenta” att se sig om över axeln.
Naturligtvis utrustade med kameror, för bevisbördans skull.
Jag kan ha fel men kajan är fenomenal på att leta sig in om det finns en liten glipa. Min iakttagelse var på försommaren och ungarna lämnar boet i mitten av juni. Det var kanske efter det som ni kompletterade skyddet.
Sitter duvskydd bestående av plattor av nålar överallt på församlingshemmet. Förra sommaren var det Byggnads ställning runt församlingshemmet och jag själv gick runt och kollade att det fanns skydd överallt. Där det fattades så kompletterade vi med nya. Har väldigt svårt att se att några kajor bodde där förra sommaren när det var massa målare o jobbade runt fasaden.
Jo då. I sydvästra hörnet på innergården bodde ett kajpar förra sommaren.
Under takfoten på Församlingshemmet häckar inga fåglar, vare sig kajor eller duvor!