BLOGG. Fredagskrönikören Tomas Källberg fokuserar på sporten under några veckor när vintersporterna är på väg att avsluta sina serier. Lindlöven, Nitro Nora och Lindesberg Volley visar vårtakter som kan räcka långt. Läs Källbergs krönika här.
Som journalist blir jag så trött
Jag lever i ett chocktillstånd efter LIF Lindesbergs två senaste matcher och förstår fanimej inte vad föreningen håller på med. Jag gissar att varenda ledare och spelare tittade på så många matcher man kunde under VM, och något måste väl ha fastnat. Eller?
I tv-studion frågade sig folket varför Sverige spelar 6-0-försvar när det så uppenbart inte fungerar och gamle elitspelaren Martin Frändesjö svarade att det är ju det försvarsspel Sverige har bestämt, det är det försvarsspel vi kan spela. Vi kan inte spela något annat.
Hela resonemanget är ju LIF Lindesberg i ett nötskal. LIF Lindesberg kommer inte att överge 6-0 ens om man åker ur Allsvenskan. Det bestämdes någon gång när Bengt Johansson var förbundskapten i världsledande Sverige för sådär 20 år sedan, Robban Johansson var förbundskapten i LIF, men det är dags för dåtidens ledare Börje Larsson med många flera att påpeka att då var då och att nu är nu.
Som journalist blir jag så trött på det här. Som journalist gillar man att läsa internationella sidor om handboll, resonemang om hur man ska äga matcher och om hur handbollen utvecklats, men LIF har uppenbarligen ingen människa avsatt för ”spaning”. Tränaren Ivica Zubac har några gånger kommenderat ett annorlunda försvar, ett styrförsvar precis som i bandy, och motståndarna har inte löst det. Förmodligen jäkligt jobbigt att spela, men LIF brukar ju säga att man har seriens mest vältränade lag. Har motståndarna en bra skytt – styr bort honom.
Varför fortsätter man inte att experimentera?
Det finns mycket mer att ifrågasätta med LIF. Målvaktsspelet, javisst. Men ge inte målisarna skulden för ett dåligt tänk. Tänk om istället.
Jag skriver hellre om Lindlöven. Snacka om vändning. Först halvt uträknade, men sedan gör man en makalös period och vinner fem matcher på tio dagar. Jag ska inte jämföra handboll med ishockey, men fan vet om jag inte borde. Jag avstår dock och gör en sammanfattning när vintersäsongen är över.
Lindlöven toppar sin serie efter den här veckan, men fem matcher återstår… idag och på söndag den här veckan. Jag vet ingen annan sport, möjligen bandy kring jul och nyår, där utövarna orkar på samma sätt som i hockey.
Jag önskar att alla som gillar sport valde Lindehov här i slutet av säsongen, och samtidigt förstod vad spelarna uträttar. Kvällens direkta seriefinal går av stapeln ikväll i Lindehov när Forshaga kommer på besök. Seger och Löven leder serien med sju poäng inför söndagens bortaderby mot Kumla. Hockey på division 1-nivå blir inte bättre än så här…
Nitro Nora borde redan vara klara seriesegrare i sin division 1-serie, men o8-laget GT76 har uppenbarligen bestämt sig för att kämpa ända in i kaklet. Och serien kommer definitivt att leva ända in i matchminut 90 i den sista omgången, då både GT76 och NNBS har bottenlagen kvar att möta. För Nitro Nora handlar det om att samla fullt manskap och inte ta ut något i förskott och seriesegern kommer att kunna firas hemma på Danfo Arena den 24 februari.
Det har blivit en Thai-vecka för mig och hustrun. Fråga mig inte varför, men enkel, god och snabbtillagad mat har varit vår melodi sedan den senaste krönikan. Både gott, enkelt och hyggligt nyttigt. Nu blir det helg och kanske rejäl svensk kost på menyn, vi får se. De flesta rätter värmer i snö och kyla, och kanske blir det en utegrillad kyckling eller ryggbiff och en kladdig potatisgratäng? Den som lever får se.
Jag önskar alla läsare en riktigt trevlig fredagskväll i värmen.
Visst borde det gå att få ut reseskildringen från Rigakryssningen, trots sekretess.
Lite kan man väl tänka sig att få för skattepengarna. Vi har ju trots allt betalt förlustelserna.
Bara idrott lir lite segt.