Måste bekänna något som säkert är att likna med att svära högt i kyrkan mitt under en predikan. Jag gillar inte julhelgen. För mig handlar det om några ruskigt långtråkiga dagar som aldrig tycks ta slut. Okej för att den goda maten väger upp en del, men de där juldagarna är bland de mest händelselösa som går att hitta.
I år var den ju extra plågsam då julafton inföll på en måndag och torsdagen var en enda befrielse när det var tillåtet att ringa till folk igen. Men i dag är det redan fredag och arbetsveckan är redan slut – och följs av en ny långhelg.
Men nyår ser jag faktiskt fram emot. Ska dricka skumpa med Bengt Frithiofsson och hoppas lära mig gilla champagne – nästan det enda i alkoholväg jag brukar tacka nej till.
Och efter nyår är det ett helt år kvar till nästa pärs.
Fem dagar till dess att Allettan i hockey drar igång. Länge sedan jag såg fram mot något på samma sätt. Fyra nya och tre välbekanta motståndare och Lindlöven kan mycket väl bli en joker. Jag har ingen aning om hur bra kanadensaren Clark Maclean är, men att få Marcus Jonasén som förstärkning lagom till premiären är nog det bästa som kunnat hända. Ska bli kul att se store Marcus jaga häcken av tveksamma backar.
Med lite flyt i inledningen av Allettan ser inget lag omöjligt ut, även om Nyköping nog får gälla som favoriter i mina ögon.
Jag hoppas nu bara att sportintresserade i Lindesberg med omnejd förstår att det kommer att bjudas på bra hockey i Lindehov den närmaste tiden. Nog ska väl publiksiffran kunna landa på åtminstone 500 per match?
Det här ska inte bli en nyårskrönika. En sådan ska vi författa tillsammans, jag och kollegan Anna – och självklart ska den publiceras på nyårsafton.
Glad ändå för att det är fredag. Hustrun är hemma ikväll och vi ska laga till en pastarätt med skaldjur, chili och mycket vitlök – definitivt något allt annat än barnmat. Förmodligen blir det väl ett glas italienskt rött till. Låter helt okej och betydligt bättre än morgondagens utflykt ett reahysteriskt Örebro.
Trevlig kväll på er!
